För både kvinnor och män spelar näring och livsstil en viktig roll i att stödja kroppens reproduktionssystem. Att boosta fertilitet kräver en holistisk approach som inkluderar näringsämnen, livsstilsval och medvetenhet om hormonell balans. Här förklarar vår expert Maja Ståhl hur allt hänger ihop och vad man själv kan göra om man försöker bli gravid, lider av ofrivillig barnlöshet eller gått igenom missfall. 

Det här är ett gästinlägg av Maja Stål som är utbildad nutritionist.

Att påverka fertilitet genom vår livsstil

Något som inte är så uppmärksammat är att livsstilsfaktorer kan ha en betydelse när det kommer till fertilitet såväl som en balanserad menscykel. Med en livsstil som supportar våra kroppar kan vi öka vår fertilitet. Fertilitet och hälsa är två sidor av samma mynt. Oavsett om man vill bli gravid eller inte är fertiliteten viktig då det har med vår helhetshälsa att göra, detta gäller för såväl kvinnor som män. Det handlar inte om att något ska vara “perfekt”, för det finns det inte, utan att få en inblick i eventuella områden där man kan skapa positiv förändring. 

Vi vet många par som går igenom ofrivillig barnlöshet och gör alla saker “rätt” och ändå så går det inte. Ibland finns det helt enkelt ingen logik och det är viktigt att vara medveten om det. Det vi hoppas med det här inlägget är att samla aspekter som det finns möjlighet att påverka i en positiv riktning, och förhoppningsvis kan det ge någon ny insikt eller väg att gå. 

Hur kan man öka fertiliteten naturligt?

Idag är det många som lider av hormonell obalans och ofrivillig barnlöshet. Som tur är finns det mycket man kan göra för att stötta sin allmänhälsa och därmed även sin hormonella hälsa och fertilitet.

Näringsbehov för optimal fertilitet

För att stötta fertilitet och därmed menscykel behövs näringsämnen i form av makronäring (kolhydrater, fetter och proteiner) och mikronäring (vitaminer, mineraler, antioxidanter och spårämnen) för alla kroppsliga processer, inte minst för hormonproduktion och fertilitet. Inför, under och tiden efter en graviditet ökar dessutom näringsbehovet. För att stötta fertiliteten är det därför viktigt att se över sitt näringsintag och sin maghälsa eftersom alla näringsämnen tas upp i tarmen. 

Saker att undvika för ökad fertilitet

Tobak, alkohol och andra gifter påverkar fertiliteten negativt. Detta då dessa ämnen ökar på oxidativ stress i kroppen som kan skada kroppens celler inklusive ägg och spermier. Gifter som vi kommer i kontakt med i vår livsstil belastar även våra utrensningsorgan som lever, tarmar och njurar. Levern är viktig för vår hormonella hälsa eftersom den renar blodet, inte bara från gifter utan även från hormonrester. Levern bildar också kolesterol som behövs för bildning av hormoner. Därav kan det vara en kraftfull aspekt att minska eller utesluta användning av tobak och alkohol inför en graviditet, samt produkter i vardagen som kan avge giftiga kemikalier, som matlådor och vattenflaskor i plast, produkter som innehåller parfym och tveksamma ämnen som PFAS, ftalater, parabener, sulfater etc. Se därför gärna över hudvård, hårvård, smink och rengöringsprodukter i hemmet som kan innehålla dessa kemikalier. 

Hormonhälsa lägger grunden

​Menscykeln är ett av kroppens vitala livstecken. ​En menscykel i balans är ett tecken på att vi mår bra. Olika typer av PMS, mensvärk och riklig mens hör ihop med hormonell obalans och är tecken på att allt inte står rätt till i kroppen. Ofta beror dessa besvär på en så kallad östrogendominans orsakad av progesteronbrist. Progesteronbrist kan i sin tur bero på stress, blodsockerobalans och högt insulin, klen ägglossning/äggkvalitet, näringsbrister och hypotyreos (nedsatt sköldkörtelfunktion).

Den viktiga balansen mellan östrogen och progesteron

För mycket stress eller för lite sköldkörtelhormoner kan till exempel hämma ägglossningen (1). Kvinnor behöver fungerande ägglossningar och tillräckliga mängder östrogen och progesteron för att kunna bli gravida spontant. Balansen mellan östrogen och progesteron är A och O för en optimal fertilitet. Även andra hormoner som sköldkörtelhormoner och binjurehormoner påverkar fertiliteten.

Mannens hormonbalans spelar också roll

Mäns fertilitet avgörs av antalet spermier som produceras i testiklarna samt spermiernas kvalitet. För att spermier ska kunna bildas behövs en tillräcklig mängd testosteron i testiklarna. Testosteron är också viktigt för sexlust och erektion (2). Vid stress prioriterar kroppen bildning av stresshormoner framför könshormoner. I grund och botten är det alltså allmänhälsan som avgör den hormonella balansen och därmed fertiliteten hos både män och kvinnor.

Så här påverkar menscykeln vår fertilitet

Menscykeln börjar med mensens första dag, fas 1, då ligger hormonerna östrogen och progesteron som lägst. Hjärnan reagerar på den låga koncentrationen av östrogen i blodet och bildar då follikelstimulerande hormon (FSH) som får äggstockarna att välja ut 20–40 ägg för mognad. Kvinnor föds med cirka en miljon omogna ägg och dessa kan inte nybildas som spermier gör hos män. ​Äggen ligger i äggblåsor och medan äggen mognar växer äggblåsorna och producerar östrogen. Oftast är det en äggblåsa som blir dominant och växer till sig extra mycket samtidigt som mer och mer östrogen bildas. 

Ägglossning och bildandet av gulkroppen

Strax innan ägglossningen ligger östrogenet som högst vilket leder till att hjärnan bildar luteiniserande hormon (LH) som stimulerar ägglossning. Vid själva ägglossningen kommer ägget sippra ut ur äggblåsan och vandra till livmodern via äggledaren. Resten av äggblåsan blir kvar i äggstocken och ombildas till en gulkropp med hjälp av LH. Gulkroppen bildar stora mängder progesteron men också en mindre mängd östrogen. 

Befruktat ägg eller mens 

Om ägglossningen inte leder till en graviditet så dör gulkroppen efter cirka två veckor vilket leder till att progesteron- och östrogennivåerna rasar. När nivåerna av östrogen och progesteron minskar kommer livmoderslemhinnan stötas bort i form av mens och en ny cykel kan inledas. Om ägget träffar på spermier och blir befruktat på vägen till livmodern utvecklas det till ett embryo som bildar hormonet humant koriongonadotropin (hCG). HCG håller liv i gulkroppen som då kan fortsätta producera progesteron och östrogen så att livmoderslemhinnan och embryot inte stöts bort. Embryot fäster (implanterar) till livmoderslemhinnan cirka en vecka efter ägglossningen då livmoderslemhinnan är som tjockast.

Hormonnivåerna under menscykelns faser

Perioden från mensens första dag till sista mensdag fram till ägglossningen kallas för follikulär fas. I Womensync delas follikulärfasen i två delar, fas 1 som innefattar de dagar vi har mens (blöder) och fas 2 som är dagen efter sista mensdag fram tills att du får ägglossning. Perioden från ägglossningen fram till nästa mens kallas för lutealfas och i Womensync kallar vi det fas 3. Under den follikulära fasen dominerar östrogen medan progesteron dominerar under den luteala fasen. Den folliukulära fasen kan vara kort eller lång beroende på när ägglossningen sker medan lutealfasen oftast är mellan 12–15 dagar. En kort lutealfas (<11 dagar) kan bero på lågt progesteron eller sköldkörtelproblem (1,3). Eftersom progesteron ökar sköldkörtelfunktionen kommer kroppstemperaturen gå upp cirka 0,4 °C efter ägglossningen. Att mäta kroppstemperaturen varje morgon är därför ett sätt att se när ägglossningen skett.

Hormonernas funktion

Östrogen krävs för att ägglossningen ska kunna ske och bidrar till bildning av fertilt sekret. Spermierna trivs i fertilt sekret eftersom det är mer basiskt än vanligt sekret. Fertilt sekret gör också att spermierna lättare tar sig fram till livmodern (4). Östrogen bygger även upp livmoderslemhinnans tjocklek så att ett eventuellt befruktat ägg får näring när det fastnat (implanterats) i livmoderslemhinnan. Progesteron ser till så att livmoderslemhinnan stabiliseras och att den får rätt kvalitet så att ägget kan fastna samt motverkar missfall (5).

Kost och tillskott för kvinnlig fertilitet

Eftersom kvinnor föds med ett visst antal ägg (cirka en miljon) som inte kan nybildas går det inte att öka antalet ägg. Däremot går det att påverka äggens kvalitet och aktivitet. ​Kvinnors äggkvalitet och därmed fertilitet minskar med åldern. Minskad äggkvalitet ökar risken för att äggen har onormala kromosomer vilket minskar chansen för graviditet och ökar risken för tidigt missfall​. Anti-Müllerskt hormon (AMH) är ett hormon som utsöndras från halvmogna ägg i äggstockarna. AMH-värdet visar inte hur många ägg du har totalt utan hur många aktiva ägg du har just nu. Lågt AMH kan till exempel bero på stress, näringsbrist och undervikt och går att öka med livsstilsförändringar (6,7). D-vitaminbrist kan hjälpa till att öka ett lågt AMH-värde (8).

Näringsämnen som stöttar äggkvalitet

Äggceller innehåller en stor mängd mitokondrier som mår bra av bland annat antioxidanter, magnesium och co-enzym Q10 (9,10,11). Välj därför mat som är rik på antioxidanter och hälsosamma fetter som vildfångad fet fisk, ekologiska grönsaker, avokado, extra virgin olivolja, nötter, frön, frukt och bär. Undvik socker, alkohol, gifter och stekt eller bearbetad mat och annat som ökar på oxidativ stress som kan skada mitokondrier och orsaka för tidigt åldrande av äggcellerna. Andra näringsämnen som är viktiga för äggkvaliteten är D-vitamin, omega-3, l-arginin, inositol, B-vitaminer, E-vitamin, selen, C-vitamin och resveratrol (12,13,14). Även god sömn, stresshantering och lagom träning är bra för äggens kvalité (15).​

Hur blodsockernivåer kan påverka fertiliteten

Höga nivåer av insulin i blodet kan störa äggmognaden och produktionen av östrogen i äggstockarna och därmed hämma ägglossning. Insulinresistens ökar risken för övervikt, PCOS och diabetes. Minska därför på intaget av socker och snabba kolhydrater som bidrar till att öka insulinet. Ät istället kolhydrater med högt fiberinnehåll som frukt, bär, grönsaker, havre, råris, quinoa, bovete, bönor, linser, fröer och nötter​. Fibrer balanserar blodsockret, motverkar förstoppning och hjälper kroppen att göra sig av med gifter och hormonrester. ​Krom, mangan och magnesium är viktiga näringsämnen för blodsockerbalansen (16,17). Om du vill djupdyka i blodsocker kopplat till fertilitet är tips att läsa följande inlägg: Tips för att balansera ditt blodsocker och Stabilisera ditt blodsocker för att optimera ägglossning och fertilitet. 

Omega-3 och A-vitamin - vad ska man tänka på?

Omega-3 är viktigt för fertilitet och äggkvalité (18). En studie från 2022 visar att kvinnor som tar omega-3-tillskott har 1,5 gånger ökad chans att bli gravida jämfört med kvinnor som inte tar omega-3 (19​). ​Omega-3 behövs också för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet hos fostret. A-vitamin är viktigt för både mamma och foster men kan vara skadligt för fostret om det tas i höga doser. Livsmedelsverket rekommenderar därför gravida att inte ta mer än 1000 µg A-vitaminen per dag i form av retinol via kosttillskott och undvika A-vitaminrika födoämnen som lever och fiskleverolja. Betakaroten är en mindre potent form av A-vitamin som inte lagras i kroppen på samma sätt som retinol och saknar korrelation med fosterskador (20). 

B-vitaminer sägs kunna minska risken för missfall under de första veckorna

Gravida och kvinnor som önskar bli gravida rekommenderas ta tillskott av minst 400 µg folsyra/dag för att motverka ryggmärgsbråck hos barnet (21). Folsyra behövs för bildning av DNA och normal utveckling av fostrets ryggrad och hjärna. Kvinnor som får missfall har i högre utsträckning förhöjt homocystein som ökar vid brist på folsyra och andra B-vitaminer (22). I kosten finns folsyra i gröna bönor, bladgrönsaker, broccoli, gröna ärtor, sparris, lax, alfa alfa groddar, kikärtor, jordgubbar, banan och grapefrukt (21). Övriga B-vitaminer är också viktiga för fertiliteten. Vitamin B6 behövs för bildning av kvinnliga könshormoner och reglerar östrogen- och progesteronnivåer i kroppen (23). Vitamin B6 ökar chansen till graviditet och verkar kunna motverka missfall under graviditetens första veckor (24,25).

Behovet av C-vitamin och D-vitamin

C-vitamin tros vara viktigt för ägglossning. Forskning visar att C-vitaminnivåerna sjunker strax före ägglossningen och ökar igen efter ägglossningen vilket tyder på att C-vitaminbehovet ökar vid ägglossning. Gulkroppen som bildas efter ägglossningen innehåller stora mängder C-vitamin (26). Även D-vitamin är viktigt för ägglossningen och behövs för bildning av östrogen i äggstockarna (27). Tillskott av D-vitamin kan öka chansen till graviditet (28). Chansen till graviditet i nordliga länder är högst på sommaren och hösten, det vill säga då vi har som högst koncentration av D-vitamin i blodet (29). Risken för tidigt missfall ökar också hos kvinnor med D-vitaminbrist (<50 nmol/l) (30). Både D- och E-vitamin är fördelaktigt för livmoderslemhinnans tjocklek vilket är viktigt för att embryot ska kunna fästa i livmodern (31,32). E-vitamin kan även reducera åldersrelaterad äggstocksnedgång (33,34).

Zink behövs av många olika anledningar

Zinkbrist kan leda till hormonell obalans och ökad risk för missfall. Zink behövs för bildning av könshormoner och är viktigt för fostrets tillväxt och celldelning (35,36). Även mineralet jod spelar en avgörande roll för fertiliteten eftersom det behövs för bildning av sköldkörtelhormoner och behovet av sköldkörtelhormoner ökar vid en graviditet.  Liksom zink hjälper magnesium till att balansera progesteron och östrogen. Magnesiumbrist kan leda till lågt progesteron som kan orsaka PMS, mensvärk och riklig mens. Studier visar att kvinnor med PMS som får tillskott av magnesium och vitamin B6 upplever mindre besvär (37,38).

Mäns spermiekvalitet sjunker med åldern

En mans testosteron är som högst i 20-årsåldern och sjunker sedan gradvis från 30–40 års ålder (39). Män kan producera uppemot 100 miljoner spermier om dagen, och spermaproduktionen avstannar inte med åldern. Däremot sjunker spermiekvaliteten med åldern. Män idag har generellt lägre spermiekoncentration jämfört med män i samma ålder för 50 år sedan. 

Livsstilsfaktorer som påverkar mens spermiekvalitet

Den genomsnittliga spermiekoncentrationen i mäns sperma har minskat med drygt 50 procent mellan 1973 och 2018 hos män från alla världens kontinenter (40). Antioxidanter som co-enzym Q10, vitamin C och lykopen har kopplats till högre spermiekoncentrationer (41​). ​En orsak till lägre spermiekoncentrationer kan vara miljögifter (42). Även den genomsnittliga testosteronmängden hos män har sjunkit sen 1980-talet fram till idag (43). Mäns bildning av testosteron hämmas av fetma, insulinresistens, stress och näringsbrister (44). Fetma och insulinresistens kan även leda till nedsatt spermieproduktion och spermiekvalitet (45).

Kost och tillskott för manlig fertilitet

Bildningen av spermier i testiklarna kallas för spermatogenes. Det behöver zink, magnesium, selen, C-vitamin, E-vitamin och B-vitaminer för spermatogenesen (46,47) och selen bidrar till normal spermatogenes. Spermiekvaliteten, det vill säga spermiernas form, vitalitet och rörelseförmåga, gynnas av antioxidanter som co-enzym Q10, lycopen, C-vitamin, E-vitamin och selen. Liksom andra antioxidanter kan E-vitamin neutralisera fria radikaler och på så sätt skydda spermier från oxidativ stress, särskilt tillsammans med selen som också är en antioxidant (48). Även omega-3 spelar en roll för spermiekvaliteten (49). Eftersom spermier är känsliga för värme kan det vara bra att undvika varma bad och annat som utsätter testiklarna för mycket värme.

Zink är viktigt även för män

Zink bidrar till normal fertilitet och reproduktion samt till att bibehålla normala testosteronnivåer i blodet. D-vitamin (50), E-vitamin (51) samt mineralerna magnesium och selen (52,53,54) kan medverka till att höja mäns testosteron. Högintensiv träning och styrketräning är också fördelaktigt för mäns testosteronproduktion (55).

Vikten av att lära känna din kropp 

En viktig del för att optimera chanserna för fertilitet är att lära känna din kropp, kvinna som man. Som kvinna är ofta en viktig del att lära känna din menscykel och kartlägga symptom för att identifiera om du har någon obalans. Genom att få koll på din menscykel ökar även chanserna att du har koll på vilka dagar under månadens gång som du är fertil eller inte, beroende på om du vill bli gravid eller inte. När du har koll på din ägglossning ökar  chanserna till graviditet. Du kan också testa dina hormoner. Menstruerande kvinnor bör samla in provet en vecka efter ägglossning, vilket innebär att provet bör samlas in mellan dag 19–21 om du har ägglossning kring dag 14. I och med att vår näringsstatus också kan vara avgörande för vår fertilitet kan man även testa sin näringsstatus för att ta reda på om man har näringsbrister för att kunna stötta med specifika näringsämnen. 

 

Notera: Det här blogginlägget är för utbildande syfte. Det är inte till för att diagnostisera, behandla eller bota. Om du har hälsoproblem är det viktigt att diskutera dem med en expert.

 

Referenser

1. Maruo T., et al. A role for thyroid hormone in the induction of ovulation and corpus luteum function. Horm Res. 1992;37 Suppl 1:12-8.
2. Rizk PJ., et al. Testosterone therapy improves erectile function and libido in hypogonadal men. Curr Opin Urol. 2017 Nov;27(6):511-515.
3. Crawford NM., et al. Prospective evaluation of luteal phase length and natural fertility. Fertil Steril. 2017 Mar;107(3):749-755.
4. Fordney-Settlage D. A review of cervical mucus and sperm interactions in humans. Int J Fertil. 1981;26(3):161-9.
5. Hirota Y. Progesterone governs endometrial proliferation-differentiation switching and blastocyst implantation. Endocr J. 2019 Mar 28;66(3):199-206.
6. Kabood Mehri R., et al. The association between the levels of anti-Müllerian hormone (AMH) and dietary intake in Iranian women. Arch Gynecol Obstet. 2021 Sep;304(3):687-694.
7. Vosnakis C., et al. Diet, physical exercise and Orlistat administration increase serum anti-Müllerian hormone (AMH) levels in women with polycystic ovary syndrome (PCOS). Gynecol Endocrinol. 2013 Mar;29(3):242-5.
8. Dabrowski FA., et al. The role of vitamin D in reproductive health--a Trojan Horse or the Golden Fleece? Nutrients. 2015 May 29;7(6):4139-53.
9. Wesselink E., et al. Feeding mitochondria: Potential role of nutritional components to improve critical illness convalescence. Clin Nutr. 2019 Jun;38(3):982-995.
10. Kubota T., et al. Mitochondria are intracellular magnesium stores: investigation by simultaneous fluorescent imagings in PC12 cells. Biochim Biophys Acta. 2005 May 15;1744(1):19-28.
11. Xu Y., et al. Pretreatment with coenzyme Q10 improves ovarian response and embryo quality in low-prognosis young women with decreased ovarian reserve: a randomized controlled trial. Reprod Biol Endocrinol. 2018 Mar 27;16(1):29.
12. Faisal R., et al. Correlation between 25-hydroxy vitamin D levels in women and in vitro fertilization outcomes: A cross-sectional study. Ann Med Surg (Lond). 2022 Jul 12;80:104126.
13. Nehra D., et al. Prolonging the female reproductive lifespan and improving egg quality with dietary omega-3 fatty acids. Aging Cell. 2012 Dec;11(6):1046-54.
14. Zhang L., et al. Status of maternal serum B vitamins and pregnancy outcomes: New insights from in vitro fertilization and embryo transfer (IVF-ET) treatment. Front Nutr. 2022 Nov 11;9:962212.
15. Ahmed TA., et al. Oocyte Aging: The Role of Cellular and Environmental Factors and Impact on Female Fertility. Adv Exp Med Biol. 2020;1247:109-123.
16. Jamilian M., et al. The Influences of Chromium Supplementation on Glycemic Control, Markers of Cardio-Metabolic Risk, and Oxidative Stress in Infertile Polycystic ovary Syndrome Women Candidate for In vitro Fertilization: a Randomized, Double-Blind, Placebo-Controlled Trial. Biol Trace Elem Res. 2018 Sep;185(1):48-55.
17. Kostov K. Effects of Magnesium Deficiency on Mechanisms of Insulin Resistance in Type 2 Diabetes: Focusing on the Processes of Insulin Secretion and Signaling. Int J Mol Sci. 2019 Mar 18;20(6):1351.​
18. Nehra D., et al. Prolonging the female reproductive lifespan and improving egg quality with dietary omega-3 fatty acids. Aging Cell. 2012 Dec;11(6):1046-54.
19. Stanhiser J., et al. Omega-3 fatty acid supplementation and fecundability. Hum Reprod. 2022 May 3;37(5):1037-1046.
20. A-vitamin (livsmedelsverket.se)
21. Råd om folsyra för kvinnor (livsmedelsverket.se)
22. Diao J., et al. Maternal homocysteine and folate levels and risk of recurrent spontaneous abortion: A meta-analysis of observational studies. J Obstet Gynaecol Res. 2020 Sep 17.
23. Abraham GE. Nutritional factors in the etiology of the premenstrual tension syndromes. J Reprod Med. 1983 Jul;28(7):446-64.
24. Ronnenberg AG., et al. Preconception B-vitamin and homocysteine status, conception, and early pregnancy loss. Am J Epidemiol. 2007 Aug 1;166(3):304-12.
25. Ahmadi R., et al. Association between Nutritional Status with Spontaneous Abortion. Int J Fertil Steril. 2017 Jan-Mar;10(4):337-342.
26. Iervolino M., et al. Natural Molecules in the Management of Polycystic Ovary Syndrome (PCOS): An Analytical Review. Nutrients. 2021 May 15;13(5):1677.
27. Masjedi F., et al. Effects of vitamin D on steroidogenesis, reactive oxygen species production, and enzymatic antioxidant defense in human granulosa cells of normal and polycystic ovaries. J Steroid Biochem Mol Biol. 2020 Mar;197:105521.
28. Pilz S., et al. The Role of Vitamin D in Fertility and during Pregnancy and Lactation: A Review of Clinical Data. Int J Environ Res Public Health. 2018 Oct 12;15(10):2241.
29. Muscogiuri G., et al. Shedding new light on female fertility: The role of vitamin D. Rev. Endocr. Metab. Disord. 2017;18:273–283.
30. Zhang H., et al. Meta-analysis of the effect of the maternal vitamin D level on the risk of spontaneous pregnancy loss. Int. J. Gynaecol. Obstet. 2017;138:242–249.
31. Cicek N., Eryilmaz O.G., Sarikaya E., Gulerman C., Genc Y. Vitamin E effect on controlled ovarian stimulation of unexplained infertile women. J. Assist. Reprod. Genet. 2012;29:325–328.
32. Lerchbaum E., Rabe T. Vitamin D and female fertility. Curr. Opin. Obstet. Gynecol. 2014;26:145–150.
33. Tarin J., et al. Effects of maternal aging and dietary antioxidant supplementation on ovulation, fertilisation and embryo development in vitro in the mouse, Reproduction, nutrition, development. 1998, sep-oct, 38 (5), 499-508.
34. Bates CJ. Plasma carotenoid and vitamin E concentrations in women living in a rural west African (Gambia) community. International jornal of Vitamin and nutrition research. 2002, May, 72(3), 133-141.
35. Dr Marilyn Glenville, Getting pregnant faster – Boost your fertility in just 3 months naturally. 2008.
36. Nasiadek M., et al. The Role of Zinc in Selected Female Reproductive System Disorders. Nutrients. 2020 Aug 16;12(8):2464.
37. Abraham GE, Lubran MM. Serum and red cell magnesium levels in patients with premenstrual tension. Am J Clin Nutr. 1981 Nov;34(11):2364-6.
38. London RS., et al. Effect of a nutritional supplement on premenstrual symptomatology in women with premenstrual syndrome: a double-blind longitudinal study. J Am Coll Nutr. 1991 Oct;10(5):494-9.
39. Feldman HA., et al. Impotence and its medical and psychosocial correlates: results of the Massachusetts Male Aging Study. J Urol. 1994;151:54–61.
40. Levine H., et al. Temporal trends in sperm count: a systematic review and meta-regression analysis of samples collected globally in the 20th and 21st centuries. Hum Reprod Update. 2023 Mar 1;29(2):157-176.
41. Ricci E., et al. Dietary habits and semen parameters: a systematic narrative review. Andrology. 2018 Jan;6(1):104-116.
42. Hamed MA., et al. Impact of organophosphate pesticides exposure on human semen parameters and testosterone: a systematic review and meta-analysis. Front Endocrinol (Lausanne). 2023 Oct 24;14:1227836.
43. Travison TG., et al. A population-level decline in serum testosterone levels in American men. J Clin Endocrinol Metab. 2007 Jan;92(1):196-202.
44. Zańko A., et al. Lifestyle, Insulin Resistance and Semen Quality as Co-Dependent Factors of Male Infertility. Int J Environ Res Public Health. 2022 Dec 30;20(1):732.
45. Leisegang K., et al. Obesity and male infertility: Mechanisms and management. Andrologia. 2021 Feb;53(1):e13617.
46. Mirnamniha M., et al. An overview on role of some trace elements in human reproductive health, sperm function and fertilization process. Rev Environ Health. 2019 Dec 18;34(4):339-348.
47. Zhou X., et al. Effects of vitamin E and vitamin C on male infertility: a meta-analysis. Int Urol Nephrol. 2022 Aug;54(8):1793-1805.
48. Keskes-Ammar L., et al. Sperm oxidative stress and the effect of an oral vitamin E and selenium supplement on semen quality in infertile men. Arch Androl. 2003 Mar-Apr;49(2):83-94.
49. Salas-Huetos A., et al. The Effect of Nutrients and Dietary Supplements on Sperm Quality Parameters: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Clinical Trials. Adv Nutr. 2018 Nov 1;9(6):833-848.
50. Holt R., et al. Vitamin D and sex steroid production in men with normal or impaired Leydig cell function. J Steroid Biochem Mol Biol. 2020 May;199:105589.
51. Umeda, Fumio., et al. Effects of vitamin E on function of pituitary-gonadal axis in male rats and human subjects. Endocrinologia japonica 29.3 (1982): 287-292.
52. Sahin K., et al. The Effect of Magnesium, Zinc, and Selenium, Used Alone or in Combination, on Strength and Anabolic Hormone Levels in Rats. The Faseb Journal. 2019 April; 33:1.
53. Oluboyo AO., et al. Relationship between serum levels of testosterone, zinc and selenium in infertile males attending fertility clinic in Nnewi, south east Nigeria. Afr J Med Med Sci. 2012 Dec;41 Suppl:51-4.
54. Maggio M., et al. Magnesium and anabolic hormones in older men. Int J Androl. 2011 Dec;34(6 Pt 2):e594-600.
55. Ambroży T., et al. The Effect of High-Intensity Interval Training Periods on Morning Serum Testosterone and Cortisol Levels and Physical Fitness in Men Aged 35-40 Years. J Clin Med. 2021 May 15;10(10):2143.