Detta är ett transkriberat utdrag ur Womensync Podcast, avsnitt #1 Allt om menscykeln och hur du kan påverka den med Jenny Koos. Vissa anpassningar av texten har gjorts. För att lyssna på poddavsnittet med Jenny klicka här.
I avsnittet med Jenny Koos så inleddes samtalet med hur hon beskriver sitt mission att lyfta kvinnokroppens plats i samhället. Vi kom osökt in på varför kvinnohälsa och kvinnokroppen i allmänhet har ett stort behov av att få ta mer plats och få mer uppmärksamhet, såväl i forskning, medicin och i samhället som det ser ut idag.
Vad skulle du säga är ditt mission just nu?
Jag tror att det är ganska uppenbart. Många undrar hur jag orkar brinna så mycket när jag har pratat om samma saker i mer eller mindre 12-15 år och varit väldigt konsekvent och eldig. Det är för att detta är mitt kall. Våra rättigheter och kvinnokroppens, plats som jag tycker att den måste få lov att ta men inte ges.
Att leva i ett samhälle byggt för maskulinitet
Kan du berätta lite om vad det kan bero på att kvinnans kropp och kvinnohälsa inte får tillräcklig plats? Vad är det som har lett fram till att det ser ut såhär?
Som samhället ser ut (då menar jag industrialismen, kapitalismen, patriarkatet och så vidare) så är det strukturerat och på många sätt byggt utifrån vad man kan kalla för maskulina principer. Nu syftar jag inte på kön här, utan om värderingar kring “manlig kontra kvinnlig energi”. Det finns olika typer av kvaliteter som man kan värdera högre eller lägre. Linjär, jämn produktion och stadig tillväxt kan man räkna som “maskulint”. Det värderas högt i samhället, medan cyklicitet; att ha perioder där man är något annat än jätteproduktiv, där saker och ting fluktuerar och man känner andra grejer – det klassas oftast som “feminint”. Tyvärr klassas det också ofta som något negativt att inte kunna prestera exakt likadant varje dag.
Sådant som märks väldigt tydligt i kvinnlig biologi är också sådant som inte värderas särskilt högt, för det ger inte den typen av avkastning som man vill ha i det här samhället. Det är inte så det är byggt, helt enkelt, för det har varit mäns kroppar som har varit utgångspunkten, och män som styrt. Det märks i forskning, medicin, samhällsstrukturer, lönegap, på alla möjliga olika sätt ser vi hur de kvinnliga aspekterna av livet värderas lägre - inte kön - utan yin och yang (det maskulin och feminina). Yin värderas väldigt lågt medan yang värderas väldigt högt. Jag vet att det kan låta lite flummigt men tittar man på de rent praktiska aspekterna så syns det. Med andra ord så är den obalansen något som även påverkar män negativt.
När det handlar om forskning kopplat till kvinnokroppen kan hon anses krånglig eftersom hormonnivåerna inte är samma varje dag. När man till exempel skapar medicin vill man ofta ha mätvärden att gå på men kvinnors värden fluktuerar. Män är stabilare i sina värden och därför forskas det mer på män än kvinnor. Det är enklare. Detta leder till att vissa mediciner inte fungerar på kvinnor i menstruerande ålder eller att de fungerar olika på kvinnor beroende på var vi är i cykeln. Det finns till exempel studier på läkning efter operation som visar att det är mer gynnsamt att opereras när man är på väg mot ägglossning (under fas 2) för då är immunförsvaret mer aktivt än vad det är att opereras precis under mensen eller precis innan (fas 1 och 3) för då är immunförsvaret sänkt. Sådana grejer önskar jag att man tittar mer på och tar större hänsyn till. Det jag vill försöka ge till kvinnor, det vill säga biologiska kvinnor, är att de ska kunna det här grundläggande – förstå sina egna biologiska förutsättningar. Utifrån den kunskapen får alla förstås göra vad de vill med sina kroppar.
Vad innebär det att vara cyklisk som kvinna?
Det handlar om att kvinnor har en bifasisk cykel. Män har också cykler – alla organ fungerar i olika cykler. Skillnaden är att rent hormonellt har män ett könshormon som svarar: testosteron. Sen har de andra hormoner också, men vad gäller deras främsta könshormon så är det testosteron som gäller och den cykeln går över ett dygn. De har mest testosteron på morgonen, mycket mer komplicerat än så är det inte. Kvinnor har östrogen och progesteron i två olika faser och det gör att de här två olika faserna är ganska distinkta och cirka två veckor långa vardera. Det här betyder att det dominanta hormonet i respektive fas har en stor inverkan på allting från exempelvis läkning till kåthet, humör osv. Det är också bra att känna till att om man går på exempelvis p-piller så stängs dessa skiftningar ner eftersom våra könshormoner blir “tillplattade” av preventivmedlen. Här kan du se Jennys föreläsning om hormonella preventivmedel.
Menscykeln – kvinnans femte hälsotecken
På tal om de här skillnaderna mellan manlig och kvinnlig biologi så brukar ju menscykeln kallas för kvinnans femte hälsotecken. Varför är menscykeln så viktig?
När man pratar menscykel så tänker de flesta på “mensen”, det vill säga de dagar vi blöder, som huvudeventet i menscykeln. Men det centrala och viktiga i cykeln är ägglossning. Inför ägglossning producerar du ägg som ligger i folliklar. I folliklarna produceras östrogen. Östrogen är det dominanta hormonet första delen av din menscykel (slutet på fas 1 och fas 2) och det har en mängd effekter i kroppen vad gäller allt från benstomme, sexlust, slemhinnor till hjärnans signalsubstanser. När du har ägglossat producerar du progesteron som i sin tur har en mängd effekter. Enkelt förklarat så balanserar östrogen och progesteron ut varandra. Progesteronet har en mer lugnande, stabiliserande effekt medan östrogenet är det hormon som får saker att växa och har en liten mer “stirrig” effekt på cykeln.
Sett till forskning finns det alldeles för lite som tar upp fördelarna med att producera progesteron (som vi enbart producerar när vi haft ägglossning). Tränar man för mycket, väger för lite (exempelvis vid HA) och därmed har oregelbunden eller utebliven mens så är en av biverkningarna östrogenbrist eftersom äggen inte växer, men du får självklart också brist på progesteron. Om du inte ägglossar så produceras inte progesteronet. En del hävdar att menscykeln är helt onödig eller något man inte behöver ha, men då säger man också att ägglossningen är onödig. Då ignorera man hur viktiga båda våra könshormoner är eftersom de tillsammans bidrar till kroppens uppbyggnad och funktioner. Blödningen i sig kanske inte har störst betydelse, men östrogen- och progesteronproduktionen lär ha det. Vi kan inte utgå från att halva menscykeln, som vi är skapta för att gå igenom, inte har något värde. Dess fulla värde behöver vi mer forskning på för att verkligen uppskatta, men den forskningen finns inte i dagsläget.
Att tänka på menscykeln som kvinnas femte hälsotecken handlar om att vara frisk, att må bra och vara vital. Om du är för sjuk för att orka bära ett barn så mår du nog inte heller så bra. Om din kropp inte orkar ägglossa så betyder det rent fysiskt att du inte heller borde bli med barn. Kroppen har avgjort att du har för mycket annat att ta hand om just nu, det finns inte plats för ungar. Man vill ju självklart inte bli med barn varje månad men det är ett bra tecken att kunna det, det är ett positivt om kroppen visar att det är möjligt. Cykeln i sig har ett egenvärde för vår hälsa. Därför kallas det också för “det femte hälsotecknet” och är i gott sällskap med andning, hjärtfrekvens, blodtryck och kroppstemperatur.
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Om du vill lära dig mer om menscykelns faser, hur du kan dra nytta av dem samt hur du kan använda livsstil som ett verktyg för att må bättre under månaden rekommenderar vi dig att läsa Womensync - För ett liv i synk med din kvinnliga biologi samt Jennys bok “Fertilitetsförståelse” släpps våren 2022 och hjälper dig att förstå dina hormoner och hur du kan må som bäst i din kvinnokropp. Om du vill läsa mer om Jenny Koos hittar du henne här. Se även hennes föreläsningsplattform Boon som är fylld med viktig information kopplat till menscykeln, t.ex. föreläsningar om Menscykeln, att främja ägglossning, östrogen och progesteron.
Här kan du ta del av del 2 av Jennys avsnitt där vi pratar om skillnaden mellan att vara hälsosam och ha tillräckligt med resurser för att må bra och del 3 träning kopplat till hormoner och menscykel.
