I dagens inlägg delar jag min resa till graviditet, där jag och min pojkvän gick igenom ett missfall innan vi blev gravida igen. Jag delar ärligt och sårbart med mig av vår resa och ger konkreta tips och verktyg för hur jag hanterade det och hur jag stöttade kropp och själ i samband med det. 

För oss är det viktigt att belysa ämnet, inte för att skapa rädsla utan för att man ska kunna navigera genom rädslan och från djupet av sitt hjärta kunna njuta av sin nästa graviditet. Ett missfall är en förlust på samma sätt som vilken förlust som helst, som ofta sker i det tysta. Att prata om ämnet är också viktigt ur aspekten att vi som kvinnor ofta tar på oss skulden då det är i våra kroppar det sker, men ett missfall är ingens fel och det finns ingen skuld. Med tanke på att det inte pratas mycket om missfall upplever många en chock att gå igenom processen och alla känslor som kan dyka upp. Det är inte ovanligt att känna en enorm rädsla, en rädsla som inte skulle behöva finnas där om information och kunskap fanns mer tillgänglig och ämnet inte var tabubelagt.

Graviditet som slutade i missfall 

Vi blev gravida första månaden när vi inte skyddade oss, vilket blev en chock då vi tänkte att det skulle ta några månader, men den lilla själen var så välkommen. Tacksamheten, kärleken och lyckan att få bli föräldrar är så stor att ta in. Några veckor senare togs den lyckan ifrån oss, då vi fick ett missfall i v 7. Den smärtan är svår att beskriva, att få uppleva det man drömt om och att det sen tas ifrån en gör ont. 

Med tanke på vårt arbete i Womensync möter vi många kvinnor (par) som går igenom missfall. Ungefär en 1 av 4 av alla graviditeter slutar i missfall. Trots att det är så pass vanligt är missfall stigmatiserat vilket gör att många går igenom den här processen i sin ensamhet. Detta gör det viktigt att belysa ämnet. Att lyfta ämnet är också viktigt för att kunna hantera den eventuella rädslan och för att kunna omfamna nästa graviditet och njuta av den. Jag vet många kvinnor som fått missfall som sedan upplever mycket rädsla i deras nästkommande graviditet vilket är helt förståeligt, men en viktig del för mig har varit att läka det som varit och öva mig i att inte ta in det som varit in i en ny graviditet. 

Förr gjorde vetskapen att 1 av 4 går igenom missfall mig rädd, men nu ser jag det på ett helt annat sätt. Att få ett missfall betyder inte att det är något fel på kroppen eller att det kommer hända igen då sannolikheten för upprepade missfall är liten. Varje månad (om vi ägglossar regelbundet) släpper vi ett ägg där kvalitén på varje ägg varierar – vissa är av bättre kvalitet och vissa av sämre. Även spermierna kan ha olika kvalitet vid olika tillfällen. Det är därför inte ovanligt att de av sämre kvalitet matchar när en graviditet blir till. Det är naturligt och det betyder inte att det är något fel på dina ägg eller din partners spermier. Detta är en komplex process och är egentligen ingenting vi behöver fundera på särskilt mycket då kroppen klarar det galant på egen hand. Ibland går det inte som det ska och kroppen gör sitt jobb med att “stöta” ut det, vilket resulterar i ett missfall. Det är med andra ord naturens gång, hur ont det än gör att gå igenom det. En viktig dimension när det kommer till missfall är också att 50% av orsaken är spermierna. Som kvinna är det som sagt lätt att ta på sig ansvar och känna skuld då det rent fysiskt händer i vår kropp, men det är ingens fel, ingen bär skuld i ett missfall. 

Symptom jag upplevde vid missfallet

Jag hade en känsla i kroppen dagarna innan missfallet där jag kände extremt stor rädsla för missfall, något jag aldrig upplevt tidigare. Det var något som inte kändes rätt i kroppen i kombination med att jag upplevde att gravidsymtomen försvunnit. Jag hade vid den här tidpunkten på mig en Ouraring som visade att mitt HRV (heart rate variability) var extremt lågt (som när jag hade covid) och min kroppstemperatur droppade i ca 3 dagar vilket även var en indikation på missfall. Samma dag som missfallet hade jag kramper och kände i hela kroppen att jag verkligen inte mådde bra. Personligen gjorde “mätningen” mig mer stressad än att bidra till något positivt. I min nuvarande graviditet har jag inte använt Ouraring eller något annat mätinstrument utan istället valt att bara vara, lyssna in kroppen och ha tillit till processen. Jag tycker även det är viktigt att uppmärksamma att det inte behöver vara konstigt om du inte upplever särskilt mycket symptom, personligen kände jag i hela min kropp att något inte var rätt vilket just då var otroligt jobbigt att bära. 

Hur läker man ett missfall?

Att gå igenom ett missfall är en förlust och hur vi hanterar den här förlusten är högst individuell. För många är det en dröm som går i uppfyllelse när man plussar på stickan och att den lyckan sedan tas ifrån en gör obeskrivligt ont. En insikt efter missfallet var hur ett missfall är en förlust både fysiskt och själsligt. När jag blödde ut det jag haft i min kropp lämnade det ett stort tomrum efter sig. 

I min process att läka från missfallet läste jag en bok som heter “Leva i Livet” som jag älskar av Elisabeth Kubler-Ross och David Kessler. Jag läste boken för första gången för över fem år sedan och jag återkommer ofta till den på grund av all visdom som finns att hämta. I ett kapitel tar de upp hur förluster är en del av livet. Istället för att enbart se förluster med sorg, finns det saker som förluster för med sig vilka kan göra att vi uppskattar livet på ett helt annat sätt. I boken beskriver de hur man går igenom olika stadier när man drabbas av en förlust. Dessa hjälpte mig mycket i min process.

Fyra vanliga stadier i en förlust:
– Förnekande: Nej det här kan inte hända oss, det kanske bara är blödning och inte ett missfall? (även om jag i hjärtat visste att det var exakt det som skedde)

– Vrede/Sorg/ledsamhet: Varför händer det här oss?

– Nedstämdhet: Det här är hemskt, hur ska vi orka ta oss igenom det här?

– Accepterande: Vi har drabbats av ett missfall, det är okej och vi kommer att klara av att gå igenom det oavsett vad som händer. 

En förlust kan bearbetas i många steg och man behöver inte gå igenom dem i precis den här ordningen. Exakt hur långt tid det tar att läka en förlust är olika och man läker den när man är redo. För mig var den enda vägen ur smärtan att gå igenom smärtan. Det enda jag vet säkert med förluster är att tiden läker alla sår. Man kommer bli hel igen.

En fin sak som missfallet har fört med sig är att jag har fått en djup förståelse för andra som gått igenom samma sak. Det har också gjort mig ödmjuk och tacksam för livet och graviditeten som jag befinner mig i just nu. Jag tar inget för givet och jag upplever en tacksamhet på en helt annan nivå den här gången. Jag tror att ett syfte med förluster är att de förenar oss och ger oss en fördjupad förståelse för varandra och livet. 

Hur kan man stötta kroppen efter ett missfall? 

Att gå igenom ett missfall gör ont, både fysiskt och själsligt. I två dagar gjorde det brutalt ont, det enda jag gjorde var att gråta och det kändes tungt att ens existera. Just då kändes det som att smärtan aldrig skulle gå över men i hjärtat visste jag att smärtan ”bara” var temporär, att den skulle försvinna. För några år sedan gjorde jag en ceremoni kopplat till min personliga utveckling och i min spirituella resa där jag upplevde just smärta och sorg. En av de största insikterna var att oavsett hur jobbigt något är kommer vi att känna ljuset igen. Vi kommer att skratta, känna lycka och känna oss hela igen. Två dagar efter missfallet hade vi ett tidigt ultraljud inplanerat där tanken var att kolla hjärtljud, men med tanke på missfallet gick vi dit ändå för att se att jag blött ut ordentligt och att allt såg bra ut, vilket det gjorde. Det här gjorde att jag kunde andas ut och att läkningsprocessen kunde börja. Sorgen kom och gick men det blev lättare.

För mig blev det viktigt att stötta min fysiska kropp efter missfallet. I kinesisk medicin pratar man ofta om att ett missfall kan göra att man får brist på yin och blod med tanke på att man ofta blöder mycket. Jag blödde mycket i två dagar, sen var det mer som en “vanlig mens” som gick över efter cirka en vecka.

Hur jag stöttade min kropp månaden efter missfallet:

– Gick på regelbunden akupunktur för att balansera upp min yin och mitt blod. Jag gick både här på Island och hos Doctor Diamantis när jag kom till Sverige. Jag drack även kinesiska örter.

– Drack collagen och benbuljong för att stötta kroppen med viktiga näringsämnen och aminosyror.

– Åt mycket blodstärkande mat som kött och grytor för att stötta kroppen i allt blod jag förlorat. Fokuserade även på att äta mycket varm mat för att stötta kropp och matsmältning.

– Utöver det vilade jag mycket, sov, kramades med min pojkvän och var ute i naturen. Jag gjorde aktiviteter som fick mig och kroppen att känna sig lugn. Dagarna efter missfallet köpte vi ett pussel vilket gjorde att jag kunde fokusera på något annat samtidigt som jag kunde skärma av allt annat. 

– Tillät mig själv också att känna alla känslor jag kände. Sorgen kom och gick och jag tillät alla känslor att ta plats och få finnas för att slutligen kunna passera ut genom kroppen. 

En vacker sak jag läste veckorna efter missfallet är något som kallas "Microchimerism". Det innebär att kroppen håller kvar DNA-celler efter ett missfall. DNA från den bebisen kommer finnas kvar och kommer bäras med i kommande graviditeter - de lämnar oss inte. Det innebär att de barn du har fått eller kommer att få kommer ha med sig deras syster eller bros DNA. Det här gav tröst till mig och tycker det är så vackert. De flesta som gått igenom ett missfall vet hur påverkad man blir på djupet och det här tycker jag makes sense. Om du vill läsa och lyssna mer på detta kika in detta klipp. 

Tiden efter missfallet

Ungefär 6 veckor efter missfallet åkte jag och Oliver till Thailand. Jag kände väldigt starkt att jag behövde släppa allt som hade med kvinnohälsa och läkning att göra under resan. Något som är svårt för mig med tanke på att det är mitt jobb. Men två av fem veckor i Thailand hade jag semester och kunde koppla bort jobbet. Under den tiden lyssnade jag mycket på spirituella poddar, läste vanliga böcker, var ute i naturen och bara var. Jag släppte verkligen allt som hade med hälsa att göra. 

Två veckor innan vi åkte till Thailand gjorde jag ett Borrelia- och parasittest utifrån en dialog med Doctor Diamantis. Detta då mitt HRV var lågt och han kunde koppla några av mina symptom till just Borrelia. Samma dag som vi åkte till Thailand fick jag veta att jag hade Borrelia samt att de även identifierat två infektioner man ofta kan få i samband med det, bartonella och babesia. Först kände jag ”varför händer allt mig på en och samma gång?”. I samråd med Doctor Diamantis beslutade jag mig för att bland annat göra Ozone Therapy och Hydroblastic Oxygen Therapy samt Vitamindropp för att stärka immunförsvaret. Efter detta släppte jag allt som hade med hälsa att göra. Jag jobbade mycket med affirmationer och visualisering om att jag var frisk. Att i varje cell av min kropp känna mig frisk och att tro på det. Många med Borrelia tar antibiotika, örter eller utgår från cowden-protokollet. Efter månaden i Thailand bestämde jag mig för att inte göra någon av dessa behandlingar i samråd med Diamantis. Jag kände mig frisk och valde att ha full tillit till min intuition. 

Känna tillit till kroppen igen efter ett missfall 

En sak som jag tror är oundvikligt att uppleva när man gått igenom ett missfall är känslan av att tvivla på sin kropp. En av mina största insikter tiden efter missfallet är att vi inte behöver tvivla. Kroppen är fantastiskt och ett missfall handlar inte om att det är något fel på kroppen. Det här är något jag tycker är så viktigt att lyfta; bara för att man går igenom ett missfall betyder det inte att det är något fel på din kropp eller att du kommer att få missfall igen. 

I dagens samhälle matas vi med information om att det är något ”fel” på våra kroppar och att vi inte är hela som vi är. Det är som att vi är i ett mindset att vi hela tiden måste ”fixa” kroppen fast det egentligen inte är något fel på den. En viktig del för mig i läkningsprocessen har varit att i varje cell känna att jag är HEL, för jag är det. Det är inget fel på min kropp, det finns inget jag behöver ”fixa”. 

En bok som hjälpte mig att få tillbaka min tilltro till kroppen var Dr Joe Dizpenas bok: Tänk dig frisk. I boken lyfter han studier som gjorts på deltagare under hans event som visar på att våra tankar kan ha en stark inverkan på våra fysiska kroppar. Inspirerad av Joe Dispenza gjorde jag hans meditation varje morgon i Thailand, vilket hjälpte mig att skifta från rädsla till kärlek och tillit. Jag tror även att kunskapen från hans bok hjälpte mig att läka de infektionerna jag hade i kroppen.

När får man ägglossning efter missfall?

När man får ägglossning efter missfall är högst individuellt. Jag fick en blödning ungefär en månad efter missfallet. Jag mätte inte min kroppstemperatur eller trackade min cykel efter missfallet, så jag inte är säker på om jag hade ägglossning den månaden eller om det bara var en blödning. Mitt fokus veckorna efter missfallet var att ge kroppen rätt förutsättningar och resurser för att läka. Det är helt naturligt att det kan ta några veckor för kroppen att få ägglossning beroende på vilken vecka man fått missfall i samt om man fått några komplikationer. Kroppen är magisk och vet vad den ska göra. Våga ha tillit till kroppens process. 

I och med att jag precis innan vi åkte till Thailand fick även reda på att jag hade en parasit i tarmen (det här var runt 20 november och vi åkte 26 november ) började jag en behandling av parasiten vilket blev en utrensning som gjorde mig supersjuk. Detta i kombination med att vi reste till Thailand när jag skulle haft min ägglossning gjorde att ägglossningen sköts upp. Den månaden fick jag ägglossning på dag 20 i menscykeln vilket var under tiden jag gick genomgick behandlingarna för mina infektioner borrelia, bartonella och babesia i Thailand. Jag hade en stark lutealfas på 11 dagar den månaden och fick mens som vanligt i mitten på december. Vid den här tidpunkten mådde jag väldigt bra fysiskt och det kändes som att kroppen äntligen hade återhämtat sig. Jag tror kombinationerna av att ha gjort behandlingarna, tillåtit kroppen bara få vara, två veckors semester, sol, god mat och natur gjorde susen. 

Hur snabbt kan man bli gravid efter ett missfall?

Det är högst individuellt och kan bero på olika faktorer som när ägglossning kom igång igen, vilken vecka man fick missfallet i och om man får några komplikationer. Vissa blir gravida månaden efteråt medan det för vissa kan ta månader vilket är helt naturligt. Viktigt att komma ihåg är att kroppen är magisk och gör det bästa den kan. 

För min del var inte fokuset på en ny graviditet utan snarare att kroppen skulle få tid att läka. Vi lyfte självklart ämnet där vi båda kände att läka kroppen var prio och att det som skulle ske skulle ske när tiden var inne. Vi skyddade oss inte men ”försökte” inte tajma in ägglossning. 

Missfallet skedde i mitten på oktober och vi blev gravida igen i slutet på december/början på januari, vilket var ca 2,5 månaden efter missfallet. Det här var alltså min andra eller tredje ägglossning efter missfallet eftersom jag inte hade full koll på om jag hade ägglossning eller inte första månaden efter missfallet. Jag är otroligt ödmjuk och tacksam för att vi blev gravida igen och att denna graviditet än så länge har gått bra. I skrivande stund befinner jag mig i v 14. 

Vad jag har lärt mig

Är det något jag har lärt mig under den här processen så är det att bli ödmjuk inför livet men också att inte ta något förgivet. Istället för att se på livet och allt som kan ske med rädsla, att välja att se det med kärlek, att njuta och känna tacksamhet för varje dag vi får uppleva att vara här. Även om den själen bara var hos oss i några veckor lärde den mig mycket om livet och om mig själv. 

Det är så lätt att fokusera på den fysiska kroppen och att det enbart handlar om det, men jag har en tro på något större och en insikt som landade djupt i mig var att en graviditet även handlar om en tredje part, en själ som vill komma till den här jorden när den är redo för oss. Den här resan handlade inte bara om oss, utan även om själen och när den var redo att komma till oss. En bok som jag älskade att läsa under processens gång och som jag varmt kan rekommendera är Spirit Babies. Något som varit till hjälp i min process är det spirituella. Det har hjälpt mig att känna acceptans till det som hände, lära mig leva i ovisshet och ha tillit till processens gång. Divine timing, att allt kommer att ske exakt när det är menat att ske. Det är en process som kan vara otroligt utmanade men för min del har det varit till hjälp att ta hjälp av guidning och en tro på något större. 

Varje vecka möter vi kvinnor i Womensync som gått igenom missfall eller ofrivillig barnlöshet och jag vet att en månad, tre månader, sex månader eller år kan kännas som en evighet när det kommer till barnlängtan. Jag är ödmjuk för att vi nu är gravida och håller tummarna för att det ska gå vägen. Till er som gått igenom samma, jag har en sån djup förståelse för er och jag hoppas att min berättelse kan göra att ni inte känner er lika ensamma. Ni är mina förebilder.

Några verktyg som hjälpt mig på min resa är:
Här är några böcker, podcast och instagramkonton som varit viktiga för mig under processens gång som kanske kan vara till nytta för dig: 

Böcker 
– Tänk dig frisk: Placeboeffektens betydelse för läkande av Dr Joe Dispenza
– Spirit Babies: How to Communicate with the child you’re meant to have av Walter Makichen
– Leva i livet av Elisabeth Ross-Kubler och David Kessler
– You are a goddess: Working with the Sacred Feminine to awaken, heal and transform av Sophie Bashford 
– Släpp själen fri av Michael Singer

Podcast:
– Super Soul Special: Caroline Myss: Myths and Truths about Healing med Oprah Super Soul Conversations (24/8-2022)
– Michael Singer: Free yourself from Negative Thoughts med Oprah Super Soul Conversations (27/10-2021)
– Michael Singer - magiskt avsnitt med Oprah Super Soul Conversations (11/5-2022)
– Oprah Winfrey: Broken open med Oprah Super Soul Conversations (20/1-2021)
– Our Pregnancy Journey med The Melissa Ambrosini Show 

 

Det här är en personlig berättelse. Samma resultat och upplevelse kan inte garanteras, utan är beroende på personens hälsotillstånd, bakgrund, livsstil i övrigt och genetik. Womensync har inte i avsikt att diagnostisera eller behandla sjukdomstillstånd. Rådgör alltid med läkare vid misstänkt sjukdom.