Upplever du magproblem som uppblåst mage, diarré eller hård mage? Eller kanske känner du dig ovanlig trötthet, hjärndimma eller har återkommande näringsbrister? Då kan du ha någon som kallas läckande tarm. Läckande tarm, även känt som ökad tarmgenomsläpplighet, är ett komplext tillstånd som påverkar din mage- och tarm. Vi kommer att djupdyka i potentiella orsaker, symtom och naturliga behandlingsalternativ för att hjälpa dig förstå vad det är och vad man kan göra åt det.

Vad är symptom på läckande tarm?

Exakt hur läckande tarm kommer till uttryck är olika och många av symtomen kan vara diffusa. Vissa upplever allmänna magproblem som diarré, hård mage eller uppblåst mage. För andra kan det visa sig i att man ofta blir sjuk eller förkyld (försvagat immunförsvar), återkommande näringsbrister som järnbrist eller B12-brist, extrem trötthet, eksem eller autoimmuna sjukdomar.

Tunntarmens funktion och struktur

Tunntarmen är den längsta delen av tarmen och det är här som huvuddelen av matens näringsämnen tas upp. Tunntarmsväggen består av tre lager; slemhinnan (närmast tarminnehållet), bindväv ​och glatt muskulatur. Muskellagret behövs för peristaltiken det vill säga tarmrörelser som gör att tarminnehållet kan drivas framåt.

Tight Junctions i tarmen - nyckeln till tarmhälsa

Slemhinnan består av slemskikt och ett lager tarmceller som skiljer tarminnehållet från små blod- och lymfkärl som finns i tarmväggen. Tarmcellerna har dubbla funktioner eftersom de ska släppa igenom näringsämnen men samtidigt stänga ute oönskade ämnen som bakterier och gifter (1). För att oönskade ämnen inte ska kunna passera från tarmen till blodet är tarmcellerna tätt förbundna med varandra via så kallade Tight Junctions (TJ). TJ är ett komplex av olika proteiner som kan liknas vid stygn som binder tarmcellerna tätt ihop. Tidigare trodde man att tight junctions var som cement och bildade en ogenomtränglig mur. Idag vet man att de fungerar som slussar som kan stängas och öppnas beroende på om vatten eller näringsämnen behöver släppas förbi (2).

Läckande tarm - en störd barriär

Om miljön i tarmslemhinnan rubbas så att slemskiktet tunnas ut eller om tarmcellerna och/eller TJ skadas kan det leda till en ökad tarmgenomsläpplighet, även känt som läckande tarm. Läckande tarm innebär att mikroorganismer (till exempel bakterier), osmält föda och gifter kan läcka ut i blodet. Mellan tarmcellerna och bindväven i tarmväggen finns massor av immunförsvarsceller som attackerar de oönskade ämnena som passerat. Detta leder till ett immunsvar med ökad inflammation som följd. 

Om den ökade genomsläppligheten inte läker i tid kommer inflammationen sprida sig via blod- och lymfkärl till hela kroppen. Med tiden kan läckande tarm leda till många olika besvär som hjärndimma, trötthet och huvudvärk men också hudproblem och autoimmuna sjukdomar (3). Det finns också samband mellan magproblem och matintoleranser och läckande tarm (4,5).

Underliggande orsaker till läckande tarm

Läckande tarm innebär en ökad genomsläpplighet i tarmen på grund av att tarmcellerna och/eller TJ skadats. Ofta är det flera faktorer som leder till läckande tarm. Tarmfloran är en stor faktor eftersom goda bakterier skyddar tarmslemhinnan medan sämre mikroorganismer irriterar den. Goda bakterier behövs för att slemskiktet ens ska kunna bildas. Om slemskiktet skadas blir tarmcellerna mer utsatta för irriterande ämnen som mikroorganismer och gifter. En irritation i tarmcellerna och TJ leder till att immunceller reagerar med ökad inflammation som följd.  Om tarmcellerna skadas kommer immunförsvaret ta bort de skadade cellerna så de kan ersättas av nya friska celler. Om tarmcellerna dör och inte nybildas tillräckligt fort fås läckande tarm. När tarmen väl börjar läcka fås en ond spiral av ökad inflammation och ökad tarmpermeabilitet eftersom inflammationen i sig irriterar slemhinnan (6). Läckande tarm är ofta kopplat till livsstil, stress, kost och miljön vi lever i vilket innebär att vi har stora möjligheter att påverka det positivt.

Naturliga strategier för att läka läckande tarm

För att läka tarmen är det viktigt att se över kosten och eventuella matintoleranser, stressfaktorer, tarmfloran och matsmältningen. Det kan också vara bra att stötta tarmslemhinnan och tarmcellerna med läkande ämnen som zink, D-vitamin och L-glutamin. När magen mår bättre är det dags att bygga upp en hälsosam tarmflora genom att öka intaget av kostfiber och goda bakterier.

Tips på vad du kan göra för att läka tarmen:

Stresshantering

Stress irriterar tarmslemhinnan och gynnar sämre mikroorganismer i tarmen eftersom goda bakterier är känsliga för stress (12). Stress stänger också ner matsmältningen inklusive bildningen av saltsyra. För att minska på stress kan du meditera, pyssla, sjunga, djupandas, utföra yoga, motionera, vara i naturen och göra annat som aktiverar vagusnerven. Se till att du är lugn och har en mysig stund när du äter så att matsmältningen stimuleras. 

Anpassa kosten

En balanserad kost spelar en avgörande roll i hanteringen av läckande tarm. Att minska intaget av socker, alkohol, snabba kolhydrater och skräpmat kan hjälpa. Att identifiera och hantera eventuella matintoleranser genom ett födoämnesintoleranstest (även kallat matintoleranstest) är också fördelaktigt för att se om det är något födoämne som irriterar din tarm.

Stötta matsmältningen

Att ta matsmältningsstödjande tillskott som matsmältningsenzymer och saltsyra kan bidra till att förbättra matsmältningen och näringsupptaget. Du kan stötta läkningen av tarmslemhinnan och tarmcellerna med tillskott som D3-vitamin (13), zink (14) och L-glutamin (15). L-glutamin är en viktig energikälla för tarmcellerna som därför hjälper till att bygga upp tarmslemhinnan. D-vitamin är viktigt för fungerande TJ.

Bekämpa skadliga mikroorganismer

Antimikrobiella örter och kosttillskott, såsom neem och oreganoolja, kan användas under en begränsad tid för att motverka skadliga mikroorganismer i tarmen. Ta en kur under 4–6 veckor med örter som neem, oreganoolja, berberin, malört, pau d’arco eller liknande för att motverka skadliga mikroorganismer i tarmen (16). Även kaprylsyra är bra för att motverka dysbios (17).

Återuppbygg tarmfloran

När du mår 90 % bättre i magen är det viktigt att fylla på med goda bakterier och fibrer så att en hälsosam tarmflora kan byggas upp. Ta ett högkvalitativt tillskott med flera olika bakteriestammar och minst 1 miljard bakterier per kapsel eller mer. Öka på kostfiber från grönsaker, frukt, bär, fröer, nötter och baljväxter. Kostfiber göder de goda bakterierna i tarmen så att de trivs och kan föröka sig. Du kan också äta syrade grönsaker (OBS ej pastöriserade) som innehåller goda bakterier och kostfibrer.

Möjliga orsaker till läckande tarm

Läckande tarm kan bero på allt som rubbar en hälsosam tarmflora som infektioner, antibiotika, ohälsosam kost, stress mm. Även livsmedelstillsatser, värktabletter (nonsteroidal anti-inflammatory drugs), kortison och alkohol kan bidra till att läckande tarm utvecklas eftersom dessa ämnen irriterar slemhinnan (6,7,8,9). Även födoämnen som gluten kan leda till ökad tarmgenomsläpplighet (10). När tarmen väl läcker kan matintoleranser uppstå eftersom osmälta födoämnen då kan passera och irritera immunförsvaret som svarar med att bilda antikroppar mot födoämnet (5).

Gluten och zonulin: En koppling till ökad tarmgenomsläpplighet

En orsak till läckande tarm är ökat zonulin. Zonulin är ett protein som bildas av tarmcellerna när dem kommer i kontakt med gluten eller skadliga bakterier. Eftersom TJ öppnas av zonulin fås en ökad tarmgenomsläpplighet. Detta sker mer eller mindre hos alla människor som äter gluten även om mest zonulin bildas hos personer med celiaki (10,11).

Det här blogginlägget är för utbildande syfte. Det är inte till för att diagnostisera, behandla eller bota. Om du har hälsoproblem är det viktigt att diskutera dem med en expert.

Referenser

1.       Antonioli DA and Madara JL. Functional anatomy of the gastrointestinal tract. In: Pathology of Gastrointestinal Tract, edited by Ming SC and Goldman H; Williams & Wilkins, 1998, Chapter 2, pp. 13–33.
2.       Lee B, Moon KM, Kim CY. Tight Junction in the Intestinal Epithelium: Its Association with Diseases and Regulation by Phytochemicals. J Immunol Res. 2018 Dec 16;2018:2645465.
3.       Mu Q, Kirby J, Reilly CM, Luo XM. Leaky Gut As a Danger Signal for Autoimmune Diseases. Front Immunol. 2017 May 23;8:598.
4.       Bischoff SC., et al. Intestinal permeability—a new target for disease prevention and therapy. BMC Gastroenterol. 2014;14:189. 
5.       Vita AA, Zwickey H, Bradley R. Associations between food-specific IgG antibodies and intestinal permeability biomarkers. Front Nutr. 2022 Sep 6;9:962093.
6.       Camilleri M. Leaky gut: mechanisms, measurement and clinical implications in humans. Gut. 2019 Aug;68(8):1516-1526.
7.       Bjarnason I, Peters TJ, Wise RJ. The leaky gut of alcoholism: possible route of entry for toxic compounds. Lancet. 1984 Jan 28;1(8370):179-82.
8.       Madison A, Kiecolt-Glaser JK. Stress, depression, diet, and the gut microbiota: human-bacteria interactions at the core of psychoneuroimmunology and nutrition. Curr Opin Behav Sci. 2019 Aug;28:105-110.
9.       Bhatt AP., et al. Nonsteroidal Anti-Inflammatory Drug-Induced Leaky Gut Modeled Using Polarized Monolayers of Primary Human Intestinal Epithelial Cells. ACS Infect Dis. 2018 Jan 12;4(1):46-52.
10.   Fasano A. All disease begins in the (leaky) gut: role of zonulin-mediated gut permeability in the pathogenesis of some chronic inflammatory diseases. F1000Res. 2020 Jan 31;9:F1000 Faculty Rev-69.
11.   Drago S., et al. Gliadin, zonulin and gut permeability: Effects on celiac and non-celiac intestinal mucosa and intestinal cell lines. Scand J Gastroenterol. 2006 Apr;41(4):408-19.
12.   Gao F., et al. Stressful events induce long-term gut microbiota dysbiosis and associated post-traumatic stress symptoms in healthcare workers fighting against COVID-19. J Affect Disord. 2022 Apr 15;303:187-195.
13.   Eslamian G, Ardehali SH, Hajimohammadebrahim-Ketabforoush M, Vahdat Shariatpanahi Z. Association of intestinal permeability with admission vitamin D deficiency in patients who are critically ill. J Investig Med. 2020 Feb;68(2):397-402.
14.   Chen P., et al. Association of vitamin A and zinc status with altered intestinal permeability: analyses of cohort data from northeastern Brazil. J Health Popul Nutr 21: 309–315, 2003
15.   Achamrah N., et al. Glutamine and the regulation of intestinal permeability: from bench to bedside. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2017 Jan;20(1):86-91.
16.   Chedid V., et al. Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Glob Adv Health Med. 2014 May;3(3):16-24.
17. Jadhav A., et al. The Dietary Food Components Capric Acid and Caprylic Acid Inhibit Virulence Factors in Candida albicans Through Multitargeting. J Med Food. 2017 Nov;20(11):1083-1090.