Varför behöver man egentligen använda solskydd och vilket typ av solskydd är bäst? Behöver man använda solskydd året runt och hur undviker man hormonstörande ämnen i solskydd? Vi reder ut de vanligaste frågorna kring solskydd och sammanfattar tipsen för ett ultimat skydd.
Varför bör vi skydda oss mot solen?
Solskyddets främsta uppgift är att skydda huden mot åldrande och förändringar som kan orsaka olika typer av hudcancer. Idag vet vi att det finns en tydlig korrelation mellan hög solexponering och hudcancer. Solen är också den absolut största orsaken till hudens åldrande i form av rynkor, slapp hud, pigmentfläckar och ojämn hudton. Mer specifikt så är det själva strålningen, UVA- och UVB-strålning, från solen som är boven och som vi behöver skydda oss mot.
När behöver man skydda sig mot solen?
För att veta när och om vi behöver skydda oss mot solen kan vi ta hjälp av ett så kallat UV-index. Detta är ett mått för att kunna avgöra hur skadlig UV-strålningen från solen är. UV-index kan variera från 0 till 12 beroende på vart på jorden vi befinner oss och vilken årstid det är. Även väder och ozonskiktets tjocklek spelar in¹. En solig decemberdag i Thailand ligger UV- index på 12. I Sverige brukar UV-index ligga mellan 0-8. Från november till februari är UV-index i Sverige under 2 och en gråmulen dag i december kan UV-index ligga på 0. Under vinterhalvåret i Sverige är det därför onödigt att använda solskydd. Ett undantag är om du befinner dig i ett snölandskap en solig dag då solen reflekteras i snön och UV-strålningen kan fördubblas. Från mars till oktober, när UV-index ökar i Sverige, ökar vikten av att skydda sig från solen.
Vi bör alltså använda solskydd:
- Under sommarhalvåret (mars-oktober) i Sverige
- På vintern om det är både snö och sol, till exempel på skidsemester
- På solsemester året runt
Vad är skillnaden mellan UVA- och UVB-strålning och varför behöver vi skydd mot båda?
När vi pratar om att skydda oss mot solens strålning så finns det två olika typer av strålning som kan orsaka skada på huden. Dessa kallas för UVA- och UVB-strålning.
UVA-strålning
UVA tränger ned djupare i huden, till dermis, och är den strålning som vi utsätts för mest via solen. Att utsättas för UVA är det som gör pigmentet i huden mörkt och kan även orsaka rynkor och cancer, främst hudcancer. Strålningen från solarier utgörs även till störst del av UVA-strålning - ofta en ännu högre andel än från solens strålar².
UVB-strålning
Mängden UBV-strålning är mer begränsad då ozonlagret filtrerar bort en stor andel innan den når jordens yta. UVB tränger heller inte lika djupt ned i huden utan till epidermis, som är det yttersta hudlagret. Det är UVB som gör att vi bränner oss och kan orsaka pigmentering och är även en bidragande faktor till rynkor och cancer².
Av de anledningarna behöver vi både UVA och UVB i vårt solskydd.
Fysikaliska och kemiska UV-filter som skyddar
I dagens solskydd finns det två olika UV-filter som skyddar mot UVA- och UVB-strålar. Dessa kallas för fysikaliska filter (går även under namnen mineralfilter/oorganiska filter) och kemiska filter (kallas även organiska filter). För ett totalt skydd bör vi använda ett solskydd som har en kombination av dessa två.
Fysikaliska UV-filterFysikaliska filter lägger sig som en hinna på huden och reflekterar både solstrålarna, UVA- och UVB-strålar. Dessa filter kan ofta lägga sig som en vit hinna på huden. Fysikaliska filter är ofta baserade på zinkoxid och titandioxid³.
Kemiska UV-filterKemiska filter absorberar istället UV-strålarna för att skydda huden. Vissa absorberar mer av UVA och andra mer av UVB³.
Kan solskydd vara hormonstörande?
Många kan vara rädda för kemiska filter då vissa typer visat sig ha hälsoskadlig och hormonstörande effekt. Detta förekommer i många kemiska solskydd som säljs idag då dessa ämnen fortfarande inte förbjudits. Ett sånt exempel är de som innehåller oxybenzone (kallas även bensofenon-3) som består av så små molekyler att de kan tränga ned i huden och har återfunnits i bröstmjölk och urin⁴.
Det här innebär inte att alla kemiska filter är dåliga men vi bör vara vaksamma kring ingredienslistan på solskydd med kemiska filter. Det bästa är att välja ett solskydd som är en kombination av kemiska och fysikaliska filter. Kombinationen av dessa två möjliggör för en produkt med ett mycket högt skydd, SPF 50+, med ett bra UVA och UVB-skydd och som inte ger en vit hinna när den smörjs in.
Vad ska man välja för SPF?
SPF (Sunburn Protection Factor) är ett sätt att mäta andelen UV-strålning som släpps igenom och når huden. Ju lägre SPF ett solskydd har desto mer strålning når huden, ju högre SPF desto mindre strålning når huden⁵. Man brukar räkna med att SPF siffran ger det antalet gånger mer skydd än om du var helt utan solskydd6.
Här är ett exempel:
- SPF15 ger 15 gånger mer skydd än om du var utan
- SPF30 ger 30 gånger mer skydd än om du var utan
- SPF50 ger 50 gånger mer skydd än om du var utan
Det bästa är att välja SPF50+ för att få ett så bra skydd som möjligt. Tänk på att inget solskydd blockerar solen helt från huden.
Fungerar melaninet i huden som solskydd?
Melanin är ett ämne i vår kropp som producerar pigment i vårt hår, vår hud och våra ögon. Ju mer melanin du har desto mörkare hud, hår och ögonfärg har du. Melanin benämns ofta i samband med solen då det absorberar solens strålar och skyddar dina celler. Har du mycket melanin och en mörkare hudton så har du ett bättre naturligt skydd mot solen. Ju mer tid du spenderar i solen desto mer melanin produceras också. En vanlig missuppfattning är att personer med mörk hy inte behöver skydda sig mot solen då de har så pass mycket melanin. Det här stämmer inte då melanin inte ger ett fullt skydd och du kan fortfarande skadas av solens strålar och utveckla cancer⁷.
Sammanfattande tips solskydd:
– Använd solskydd under sommarhalvåret i Sverige
I Sverige har vi låg UV-strålning under vintern men under sommaren och när du åker skidor eller befinner dig i solig snömiljö är UV-nivåerna högre och skadligare.
– Undvik solen när den är som starkast
Oavsett var du befinner dig så kommer solen och dess UV-strålar vara som starkast mitt på dagen mellan ungefär 11.00-15.008. Undvik därför att exponeras för direkt solljus under denna tid på sommarhalvåret i Sverige eller i varmare länder året runt.
– Undvik alltid att bränna dig
När vi bränner oss triggar det oxidativ stress vilket skadar cellerna och orsakar tidigt åldrande av huden9. Det finns också en stark koppling mellan att ofta bränna sig i solen och malignt melanom, som är den farligaste formen av hudcancer (10).
– Välj ett solskydd med en kombination av kemiska och fysikaliska filter
För att få ett fullgott skydd är ett tips att använda en SPF med en kombination av kemiska och fysikaliska filter. Det finns idag nyutvecklade solskydd med molekyler som inte kan tränga in i huden.
– Välj SPF50+
SPF50 betyder 50 gånger mer skydd (mot UVB, men mindre för UVA) än att vara helt utan – men inget solskydd har en total block.
– Använd komplement till solskydd
Som komplement till solskydd är det bra att använda hatt, solglasögon och kläder som täcker. En bomullsskjorta har till exempel cirka SPF50 medan en t-shirt i bomull har cirka SPF10. Ju tjockare eller kraftigare ett tyg är desto högre SPF har det. Ett plagg som sitter löst skyddar även bättre än ett som sitter tight.
– Smörj in dig flera gånger per dag
Om du solar, badar eller svettas bör du helst smörja in dig ungefär varannan timme för att ha ett fullt skydd hela dagen.
– Använd bara solskydd de månader du utsätts för solljus
UV-skyddets enda goda effekt är att skydda mot solen, därför bör vi undvika att ha UV-skydd när vi inte vistas i solen och under vintermånaderna i Sverige.
Kom också ihåg att ju ljusare hy du har, desto mindre naturligt skydd mot solen har du i ditt melanin. Sist men inte minst – solen har även positiva effekter på oss människor. Det bidrar exempelvis med vår D-vitaminproduktion och vårt må-bra-hormon serotonin.
Vilket solskydd utan hormonstörande ämnen använder vi själva?
Vi får ofta frågor om vilket solskydd vi själva använder och rekommenderar. Nedan är i sponsrat samarbete med Skinome med tillhörande annonslänkar. Vi har ett samarbete med Skinome då vi tycker att de gör fantastiska produkter som ligger i framkant och är utformade baserat på ny forskning. Under våren 2023 har de släppt ett nytt och unikt typ av solskydd baserat på ny forskning. Deras solskydd Sun Emulsion och Sun Emulsion Body innehåller en kombination av både fysikaliska och kemiska filter utan hormonstörande ämnen med SPF50+. Dessutom har det till ansiktet en fantastisk konsistens som fungerar bra att applicera under smink utan att det blir kladdigt eller att sminket “halkar av”.
De är också parfymfria vilket vi uppskattar då parfym ofta kan innehålla mängder av ämnen som inte måste redovisas på etiketten. Det gör också att vi slipper lukta starkt av solkräm hela sommaren. Lyssna gärna på vårt poddavsnitt om solskydd med hudforskaren Johanna Gillbro som även är grundare till Skinome.
Referenser
-
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2021. UV-index [Online].
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/om-uv-stralning/uv-index/ -
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2017. Om UV-strålning [Online].
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/om-uv-stralning/ -
Sander M, Sander M, Burbidge T, Beecker J. The efficacy and safety of sunscreen use for the prevention of skin cancer. CMAJ. 2020 Dec 14;192(50):E1802-E1808. doi: 10.1503/cmaj.201085. PMID: 33318091; PMCID: PMC7759112.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7759112/ -
Schlumpf M, Kypke K, Wittassek M, Angerer J, Mascher H, Mascher D, Vökt C, Birchler M, Lichtensteiger W. Exposure patterns of UV filters, fragrances, parabens, phthalates, organochlor pesticides, PBDEs, and PCBs in human milk: correlation of UV filters with use of cosmetics. Chemosphere. 2010 Nov;81(10):1171-83. doi: 10.1016/j.chemosphere.2010.09.079. Epub 2010 Oct 27. PMID: 21030064.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21030064/ -
Strålsäkerhetsmyndigheten, 2021. Kläder som solskydd [Online].
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/rad-och-rekommendationer/klader-som-solskydd/ -
Skin Cancer Organization, 2020. Ask the expert: Does a high SPF protect my skin better? [Online]
https://www.skincancer.org/blog/ask-the-expert-does-a-high-spf-protect-my-skin-better/ - Maddodi N, Jayanthy A, Setaluri V, 2012. Shining light on skin pigmentation: the darker and the brighter side of effects of UV radiation. (https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22404235/)
- Strålsäkerhetsmyndigheten, 2020. Råd och rekommendationer [Online].
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/rad-och-rekommendationer/ - S. Albrecht, S. Jung, R. Müller, J. Lademann, T. Zuberbier, L. Zastrow, C. Reble, I. Beckers, M.C. Meinke, Skin type differences in sun‐induced oxidative stress, British Journal of Dermatology, Volume 180, Issue 3, 1 March 2019, Page e71,
https://doi.org/10.1111/bjd.17543 - Dudi Wasito, PhD, 2013. Malignt melanom [Online]
https://cancer.se/malignt-melanom/
