Hur förbereder man sig egentligen inför en förlossning? Det är något många gravida funderar över och har många frågor kring. I detta blogginlägg har vi samlat de vanligaste frågorna inför en förlossning som besvaras av barnmorskan Samira Jabbar. 

Detta är ett gästinlägg av Samira Jabbar som är utbildad barnmorska och arbetar som barnmorska på en kvinnoklinik i Stockholm. 

Kan hallonbladste ha en positiv påverkan på förlossningen?

Gravida kvinnor har i århundraden druckit hallonbladste och det har länge talats om att den gravida kvinnan skulle kunna nyttja teet som en förberedelse inför förlossningen. Hallonbladen är fyllda med oxytocin – ett hormon som står för både välbehag och lugn men sägs också ha en viktig funktion när det kommer till livmodermuskelns sammandragningar. Det finns vissa studier som visar att det finns ett samband mellan intag av hallonbladste och minskad frekvens av bland annat akuta kejsarsnitt och användande av sugklocka. Hallonbladstets näringsrika innehåll sägs också kunna stärka livmoderns muskulatur vilket skulle kunna hjälpa till att förkorta öppningsfasen men också minska risken för postpartumblödning. Mer forskning behövs innan man kan dra några stora slutsatser om hallonbladste och förlossning. 

Vad är nattljusolja och hur fungerar det inför förlossning? 

Nattljusolja är pressade frön av nattljusblomman som är rika på omega-6 och E-vitamin. Nattljusoljan kan intas i kapselform och sägs kunna bidra till en mer mogen livmodertapp vid förlossningsstart. En del erfarna hembarnmorskor rekommenderar 1 kapsel nattljusolja varje morgon och kväll från och med vecka 36+0. Barnmorskorna vittnar om att det är skillnad på den födandes förlossningsförlopp och livmodertapp om de har intagit kapslar eller inte. Här kan du läsa en forskningsartikel om nattljusolja. 

Vad innebär det att ha en doula? 

En doula är en person som ger stöd till den födande och dennes partner under förlossningen. Doulan har inget medicinskt ansvar utan finns enbart för att ge stöd. En doulas uppgift är bland annat att förmedla den födandes/partnerns önskemål till personalen och hjälpa till med avslappning och närvaro. Men den största funktionen är framför allt att kunna bidra med ett kontinuerligt stöd vilket tyvärr inte kan garanteras när man föder på sjukhus. Man kan utbilda sig till certifierad doula, men man kan också vara självlärd.

Vad är affirmationer och hur kan jag använda det under förlossning?

Affirmationer är att upprepa påståenden som du tror på eller har en önskan att tro på. När vi repeterar kraftfulla meningar och ord (ihop med en känsla) så tränas vår hjärna till att tänka mer positivt. Positivt tänkande handlar om att minimera stress, något som är av stor vikt för att oxytocinet (vårt magiska lugn- och ro-hormon) ska få flöda under en förlossning. Inför födseln kan man välja ut cirka fem affirmationer och skriva ner dem på olika lappar. Sätt upp  lapparna runt omkring i hemmet och när du passerar en lapp, stannar du upp och upprepar det som står på lappen 1-3 gånger. 

Här är några exempel på affirmationer:

– min kropp vet hur den föder
– kraften är inte starkare än mig, kraften kommer ifrån mig
– smärtan är inte farlig här
– slappna av och följ med

Rekommendationen är att börja i mitten på graviditeten, men det är aldrig för sent att börja.

Vad ska jag tänka på när jag packar BB-väskan? 

På förlossningen finns det mest nödvändiga för dig som ska föda, därför skulle jag rekommendera att lägga extra krut på att packa ner saker som är mer personliga och skapar trygghet för dig. Det kan exempelvis vara egen musik, egna mjuka kläder/morgonrock (du behöver inte föda i sjukhusrocken om du inte vill), en mysig ljusslinga eller andra föremål som förmedlar hem och trygghet för dig. I övrigt är det bra att ha med bilbarnstol om du planerar att åka bil hem, ett babynest och kläder för barnet att åka hem i. Glöm heller inte mobilladdaren och enkla energigivande snacks och drycker du tycker om.

Kan jag påverka min förlossning positivt genom oxytocin?

Man vet att oxytocin frisätts vid beröring och ökar känslan av lugn och ro. Beröring och massage är därmed ett enkelt sätt att boosta oxytocinet under förlossningen. Ett tips är att öva med sin partner inför förlossningen och utforska tillsammans vilken typ av beröring som känns bra. Exempel på oxytocingivande aktiviteter är att bada, ta en varm dusch, smekningar, kramas, massage och att vara fysisk med din partner. Trygghet och lugn är essentiellt då rädsla och oro utsöndrar stress vilket i sin tur blockerar oxytocinet. Att vara påläst skapar trygghet i beslutsfattande tillsammans med vårdpersonal, därför skulle jag säga att delaktighet också är något som är positivt för oxytocinet.

Hur skriver jag ett förlossningsbrev? 

När du skriver ditt förlossningsbrev är det bra att sätta dig in i vad du har för rättigheter och valmöjligheter. Brevet ska helst vara kort och koncist samt innehålla följande: 

– Ditt och din partners namn
– Skriv ner dina önskemål kring läkemedel, tankar kring medicinska interventioner samt tankar kring både medicinsk smärtlindring och icke-medicinsk smärtlindring.
– Berätta kort om hur du är som person och hur personalen kan stötta dig och din partner på bästa sätt. 
– Skriv kortfattat ned dina rädslor och förhoppningar.

Skriv gärna brevet tillsammans med din partner och skriv ut flera exemplar. På mödravården skriver även barnmorskan en sammanfattning tillsammans med dig under någon av de sista veckorna av graviditeten. Den sammanfattningen är kortare och innefattar din medicinska historia, hur graviditeten varit samt dina önskemål inför förlossning och amning. Den anteckningen har barnmorskorna på förlossningen och BB tillgång till via journalen.

Hur vet jag att det är dags att åka in till förlossningen?

Det går alltid bra att ringa så fort förlossningen är i gång för att stämma av läget. På så sätt kan du få råd och även göra upp en plan kring när det kan vara dags att åka in. Generellt brukar man säga att man är i aktiv fas när 2 av 3 av dessa kriterier är uppfyllda: 

1. Livmodertappen är öppen minst 3-4 cm 
2. 3 regelbundna värkar på 10 min
3. Vattnet har gått

Alla graviditeter och förlossningar är unika och individuella så stirra dig inte blind på kriterierna utan lyssna på din kropp och din intuition.

Hur länge kan man ha förvärkar innan förlossningen? 

Latensfasen är den fas då livmodertappen mjukas upp och blir kortare för att sedan bli helt utplånad. Förvärkarna känns oftast som molvärk i mage och/eller ländrygg, likt mensvärk, men det som utmärker latensfasen är att värkarna är oregelbundna. Den här fasen sägs vara i 8-20 timmar i snitt för förstföderskor. För vissa är fasen längre än så, för andra går den obemärkt förbi. Det här är en fas som kan vara psykiskt påfrestande då den födande upplever att det inte händer något samtidigt som det kan vara mycket smärtsamt. Ett tips är att försöka vara hemma så länge som möjligt under latensfasen och fylla på med oxytocin som kan hjälpa till att få igång förlossningen. Att få emotionellt stöd är viktigt för att känna sig trygg men också att vila så mycket som det går, fylla på med vätska och fylla på med god mat. En risk med att åka in för tidigt under latensfasen är att det finns ökad risk för interventioner. Har man en lång latensfas kan det naturligt leda till sömnbrist och ibland kan man få en så kallad ”sovdos” på förlossningen för att sedan åka hem och försöka vila. ”Sovdosen” innehåller sömntabletter och smärtlindrande.

Hur går det till när man kommer till förlossningen? 

Du får börja med att identifiera dig och oftast börjar man i ett mottagningsrum där barnmorskan ställer frågor om när värkarna startade, hur ofta de kommer och om vattnet har gått eller inte. Du blir uppkopplad med ett CTG där barnets hjärtljud och värkfrekvens registreras. Ibland görs en vaginal undersökning innan man bestämmer om du ska vidare till en förlossningssal eller åka hem. Blir du inskriven på en förlossningssal så kan man börja packa upp och göra sig med hemmastadd, du och din partner diskuterar förlossningsbrev, önskemål om smärtlindring och gör en plan med barnmorska och undersköterska.

Kom ihåg att du som föder själv har full bestämmanderätt över din kropp och din förlossning och vad du vill ska genomföras under förlossningen. Barnmorskorna finns där för att guida och ge förslag och råd kring hur de anser att processen bäst kan framskrida, men du har alltid ett val där du kan tacka ja eller nej till saker som exempelvis smärtlindring, vaginala undersökningar och så vidare.

Hur fungerar en igångsättning? 

Det finns olika skäl till varför det tas beslut om igångsättning: om graviditeten passerat v.42 +0, om det har gått mer än 48 timmar efter vattenavgång, vissa sjukdomstillstånd och ibland av humanitära skäl.

Hur en igångsättning startar beror på hur mogen livmodertappen är. Om den är helt omogen startar man med gel i vaginan eller en tablett man tar oralt varannan timme för att mjuka upp livmodertappen. Ballongkateter används när livmodertappen är mer mogen och börjat öppna sig lite grann. Katetern förs in i livmodertappen för att vidga öppningen och själva ballongen skapar ett mekaniskt tryck mot tappen. När katetern ramlat ut är man öppen ca 3 cm. Har livmodertappen vidgat sig ytterligare är amniotomi ett annat sätt att sätta igång en förlossning. Amniotomi innebär att det tas hål på fosterhinnorna med en liten plastkrok och ofta brukar värkarna då starta – om inte så brukar det sättas ett värkstimulerande dropp inom ett par timmar.

Hur ska jag tänka gällande att föda med eller utan epidural? Vad finns det för för- och nackdelar? 

Det viktiga när det kommer till smärtlindring är att känna in vad som känns bra för dig. En av anledningarna till att många väljer epidural är att den tar bort smärtan i värkarna men oftast brukar trycket nedåt finnas kvar. Fördelar med epidural är just att det är en av de mest effektiva metoderna för att lindra smärta och ger ofta chans till vila och återhämtning. Epiduralen är också blodtryckssänkande vilket är gynnsamt om man har högt blodtryck. Nackdelar med epiduralen är att den kan ge en del fysiska biverkningar såsom ökad temperatur, blodtrycksfall, klåda och svårigheter att tömma urinblåsan. Studier visar också att epiduralen ger en ökad risk för fler interventioner som sugklocka och användande av värkstimulerande dropp.

Hur lång tid kan en förlossning ta? 

Det är högst individuellt hur lång tid en förlossning kan ta och det finns många olika faktorer som kan påverka det här. Den vaginala förlossningen delas upp i olika faser och hur lång diverse fas tar är väldigt olika. Latensfasen och den aktiva fasen innefattar öppningsskedet. Öppningsskedet innebär att livmodertappen är helt utplånad och modermunnen öppnar sig från 1 centimeter till 10 centimeter. Utdrivningsskedet är det skede där barnet tränger ned mot bäckenbotten, detta kan ta runt 2-3 timmar. När barnet är nere mot bäckenbotten brukar det vara dags att krysta. Den passiva fasen under utdrivningsskedet är när huvudet tränger sig nedåt och den aktiva fasen av utdrivningsskedet är när kvinnan krystar. Efterbördsskedet innebär att barnet är ute och moderkakan ska lossa från livmoderväggen. Det bör inte ta mer än 30 minuter för moderkakan att lossa från att barnet är ute. I snitt tar det ca 10-18 timmar från att värkarna börjar och barnet är ute om det är din första förlossning. Är det din andra förlossning kan det ta ca 4-8 timmar. Men som sagt är tiden högst individuell och påverkas av flera olika faktorer såsom miljö, barnets position, oxytocin etc.

Hur undviker jag att spricka under förlossningen? 

Vid huvudets framfödande, ta det långsamt! Under den här fasen vill man att vävnaden i underlivet ska tänjas försiktigt. När huvudet får åka fram och tillbaka så återfår vävnaden i underlivet blodcirkulationen och risken för bristningar minskas på så sätt. Öva på att frusta som en häst, detta är något som är bra att kunna ta till i slutskedet när man vill minska på trycket vid värk. Ett annat alternativ är att välja avlastande förlossningsställningar som exempelvis att vara fyrfota eller ligga på sidan.

Det finns evidens när det kommer till varma våta handdukar mot mellangården, detta är något de flesta sjukhus har som standard. Be om stöd under krystningen om du känner dig osäker, barnmorskan guidar dig genom denna fas och se då till att ni hör varandra och att ni har en god kommunikation.

I vilken ställning föder de flesta och varför? 

Det finns ingen stark evidens för att någon ställning är bättre eller sämre än de andra men olika ställningar har sina för- och nackdelar. Upprätta förlossningsställningar innebär: sittande upprätt, knästående, stående, förlossningspall eller huksittande. En stor fördel med dessa upprätta ställningar är att du som födande är mer rörlig och man använder tyngdkraften vilket hjälper barnets nedträngning. 

Exempel på liggande positioner är: ryggläge, gynläge, halvsittande, sidoläge, fyrfota – dessa positioner hjälper inte barnets nedträngning. En av de vanligaste förlossningsställningarna i Sverige är halvsittande i sängen. Drar man upp benen när man sitter halvsittandes vidgas bäckenet och det skapas mer plats för barnet, dock används inte tyngdkraften. Däremot har barnmorskan bra översikt över mellangården vid en halvsittande position.

Kommer jag bajsa, kräkas eller kissa på mig under förlossningen? 

Det finns olika anledningar till att man kanske kräks under förlossningen. En vanlig orsak till att man kräks är när barnets huvud passerar bäckenets trängsta del och passerar spinaetaggarna. När detta sker kan vagusnerven triggas som i sin tur kan leda till att man kräks. Andra orsaker till att man kräks kan vara ett starkt adrenalinpåslag, vilket inte är helt ovanligt i starten av ett värkarbete, då är ett viktigt verktyg att hitta andningen och motverka adrenalinet med lugn och ro och ge plats för oxytocinet. Under förlossningen är det viktigt att regelbundet få i sig energi, ibland kan det vara svårt och både dehydrering och lågt blodsocker kan ge kräkningar. 

Att bajsa under förlossningen, speciellt under krystfasen är väldigt vanligt. Ändtarmen ligger väldigt nära förlossningskanalen och under krystfasen behöver kroppen ta i helt enkelt. Det tillhör vanligheterna och ingenting som barnmorskan tänker på utan snabbt städar bort. 

Vad ska min partner göra under förlossningen? 

Partnern har en enorm betydelse när det kommer till trygghet och avslappning under förlossningen. Det är viktigt att partnern är närvarande och kan förstå och se vad den födande har för behov och därefter utföra eller verbalisera dem. Beröring är en central uppgift då vi vet att olika typer av beröring/massage ger avslappning/smärtlindring. För att underlätta barnets väg genom förlossningskanalen är det gynnsamt att byta positioner var 20:e eller 30:e minut, detta är något partnern kan ha koll på. Det är självklart även bra om partnern också är påläst kring vad det finns för olika gynnsamma positioner. Tänk på omgivningen; om det är för ljust, dämpa belysningen, vad vill den födande ha för ljud; musik eller tystnad? Energiförbrukningen är stor under ett värkarbete – se till att den födande får i sig mat och dryck regelbundet.

Här kommer några av mina favorittips när det kommer till beröring för partnern under värkarbetet: 

– Tryck på knän
– Tryck mot ryggslutet
– Tryck ihop höfter och tryck mellan ögonbrynen

Observera också den födandes kroppsspråk, har den födande:

– Spänd eller avslappnad käke?
– Rynkad eller slät panna? 
– Uppdragna eller avslappnade axlar?
– Pratar hon med hög, ljus ton eller mörk röst? 
– Är andningen snabb eller lugn och jämn?

Notera: Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det här blogginlägget är för utbildande syfte. Det är inte till för att diagnostisera, behandla eller bota. Om du har hälsoproblem är det viktigt att diskutera dem med en expert. 

Referenser

Britton, Asabea och Britton, Opokua. Föda: en handbok i mentala och fysiska förberedelser. Stockholm: Mondial, 2022.

Engblom Cullhed, Märta. Föda barn med stöd – maximera din chans till en trygg förlossning. Stockholm: Karneval förlag, 2020.

Parsons M, Simpson M, Ponton T. Raspberry leaf and its effect on labour: safety and efficacy. Aust Coll Midwives Inc J. 1999 Sep;12(3):20-5. Doi: 10.1016/s1031-170x(99)80008-7. PMID: 10754818. 

Ty-Torredes K-A. The effect of oral evening primrose oil on bishop score and cervical length among term gravidas. American Journal of Obstertics and Gynecology. 2006 Dec; 195 (6):20. doi: https://doi.org/10.1016/j.ajog.2006.10.078

https://www.1177.se/Stockholm/barn--gravid/forlossning/olika-satt-att-foda-barn/snabb-forlossning/