Alltmer forskning tyder på att tarmfloran har stor betydelse för vår hälsa (1). När man pratar om tarmfloran syftar man på de mikroorganismer i form av bakterier, jästsvampar, virus, arkéer och protozoer som finns i vår tarm, framför allt i tjocktarmen. Läs vidare för att förstå hur tarmhälsan påverkar och hur du kan hantera problem som Candidaöverväxt och SIBO.

Det här är ett gästinlägg av Maja Stål som är utbildad nutritionist.

Vad är tarmflora?

När man pratar om tarmfloran syftar man på de mikroorganismer i form av bakterier, jästsvampar, virus, arkéer och protozoer som finns i vår tarm, framför allt i tjocktarmen. Matsmältningskanalen består av mun, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm. I magsäcken råder en mycket sur miljö på grund av magsyran. Eftersom magsyran dödar mikroorganismer har vi ytterst få mikroorganismer i magsäcken. Även tunntarmen, som ligger närmast magsäcken, har relativt få mikroorganismer (2). I tjocktarmen däremot finns en stor mängd bakterier och här håller majoriteten av vår tarmflora till (3).

Betydelsen av en hälsosam tarmflora

En hälsosam tarmflora är viktigt för matsmältningen och upptaget av näringsämnen, immunsystemets funktion (80 % av immunsystemet finns i tarmen), tarmrörelserna (peristaltiken), tarmslemhinnans hälsa och utsöndringen av slaggprodukter via avföringen. De goda tarmbakterierna producerar också vitaminer som B-vitaminer och K-vitamin. Dessutom skyddar de goda bakterierna oss mot skadliga mikroorganismer genom att producera ämnen som gör att sämre mikroorganismer inte trivs. Tyvärr kan vår tarmflora rubbas på grund av ohälsosam kost, stress, mag- och tarminfektioner, överdrivet bruk av antibiotika och andra antibakteriella ämnen som finns i vissa livsmedel, rengöringsmedel med mera (4). 

Vad är dysbios och vilka typer finns det?

Dysbios innebär att det är en obalans i tarmfloran med för få goda bakterier och för mycket sämre mikroorganismer. Vid dysbios kan det till exempel finnas för mycket så kallade förruttnelsebakterier i tarmen och för lite mjölksyrabakterier som Lakto- och Bifidobakterier. 

SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth)

En typ av dysbios är SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) som innebär att man har en överväxt av bakterier i tunntarmen. SIBO ger ofta IBS-liknande besvär som gaser, uppsvälld buk, förstoppning, diarré eller en kombination av både förstoppning och diarré. SIBO kan även ge näringsbrister (eftersom bakterierna bryter ner maten redan i tunntarmen), hudbesvär, huvudvärk och psykiska besvär som ångest och oro. SIBO är också en bidragande orsak till läckande tarm (5). 

Candidaöverväxt

En annan dysbios är överväxt av jästsvampen candida. Candida är en jästsvamp som finns i mindre mängder i en hälsosam tarmflora. Nedsatt matsmältning, antibiotika och en kost rik på socker, alkohol och snabba kolhydrater göder jästsvampar i tarmen vilket kan leda till överväxt av candida (6). Överväxt av candida i tarmen kan leda till gaser, uppsvälld buk, sug efter sötsaker, svamp i underlivet, nagelsvamp och fotsvamp.

Vanliga orsaker till SIBO

Vad beror då SIBO på? Troligen är det en kombination av olika faktorer som leder till att fler bakterier än normalt frodas i tunntarmen. Nedan kan du läsa om vanliga orsaker till SIBO.

Ileocekalklaffen sluter inte tätt

Mellan tunntarmen och tjocktarmen finns en ventil som kallas ileocekalklaffen. Ileocekalklaffen motverkar att bakterier, och andra mikroorganismer, förflyttar sig från tjocktarmen till tunntarmen. Om ileocekalklaffen inte sluter tätt och inte längre fungerar som en backventil kan bakterier från tjocktarmen vandra upp i tunntarmen och orsaka SIBO (7,8).

För lite saltsyra i magsäcken

Vid brist på saltsyra (magsyra) i magsäcken oskadliggörs inte bakterier från maten utan får chans att slå sig ner och föröka sig i tunntarmen (9,10). Saltsyrabrist medför också att matsmältningen blir nedsatt vilket i sin tur påverkar tarmfloran negativt. Ofta beror saltsyrabrist på stress. Andra orsaker till brist på saltsyra är magsyrahämmande läkemedel och näringsbrist. Zink är till exempel ett viktigt mineral för bildning av saltsyra (11,12).

Svagt MMC

MMC (Migrating Motor Complex) är så kallade sköljvågor som sköljer genom tarmen mellan måltider för att rena den. Efter en måltid behöver man vara utan mat i minst fyra timmar för att MMC ska aktiveras. MMC är inte detsamma som peristaltik. Om tarmen inte sköljs ordentligt mellan målen så kommer fler bakterier att fästa i tunntarmen vilket på sikt kan leda till SIBO. Stress och småätande mellan måltider är de huvudsakliga orsakerna till nedsatt aktivering av MMC (13,14).

Matinfektion

Matförgiftning med någon skadlig bakterie kan orsaka dysbios och SIBO. Skadliga mikroorganismer kan hämma flera funktioner i mag-tarmkanalen vilket på sikt kan leda till SIBO. Till exempel kan skadliga bakterier hämma MMC (15).

Ohälsosam kost

En kost rik på socker, snabba kolhydrater, tillsatser, onyttiga fetter och för lite fibrer i kombination med orsakerna ovan kan leda till dysbios och SIBO. Dessa födoämnen göder sämre mikroorganismer som då får chans att konkurrera ut goda bakterier i tarmen (16,17). Även alkohol kan orsaka överväxt av ogynnsamma mikroorganismer (18).

Orsaker till Candida

Liksom SIBO beror candidaöverväxt ofta på en kombination av olika faktorer. Nedan kan du läsa om vanliga orsaker till Candida.

För lite saltsyra i magsäcken

Saltsyrabrist leder till nedsatt matsmältning vilket i sin tur gör att Candida får mer matrester att kalasa på och därmed lättare kan växa till sig. Saltsyrabrist gör också att maginnehållet inte blir optimalt surt vilket i sin tur gör att mindre bukspott och galla utsöndras i tunntarmen. Detta är ett problem dels för att bukspott och galla bryter ner maten, dels för att bukspott och galla motverkar överväxt av mikroorganismer precis som saltsyran gör. Ofta beror saltsyrabrist på stress. Andra orsaker till brist på saltsyra är magsyrahämmande läkemedel och näringsbrist. Zink är till exempel ett viktigt mineral för bildning av saltsyra (11,12).

Ohälsosam kost

En kost rik på socker, snabba kolhydrater, tillsatser, onyttiga fetter och för lite fibrer kan leda till Candidaöverväxt. Dessa födoämnen göder candida samtidigt som de goda tarmbakterierna missgynnas (17). Även alkohol kan orsaka överväxt av candida (18). Eftersom goda bakterier i tarmen utsöndrar ämnen som motverkar candida, och andra sämre mikroorganismer, kan en brist på goda bakterier bidra till utveckling av Candidaöverväxt.

Antibiotika

Antibiotika dödar bakterier men inte jästsvampar. Eftersom även goda bakterier i tarmen dör av antibiotika får Candida chans att föröka sig.

P-piller

Även p-piller kan påverka tarmfloran och orsaka candidaöverväxt (19, 20, 21).

Hur behandlar man dysbios?

För att läka en dysbios som SIBO eller candida är det viktigt att se över kosten, stressfaktorer och stötta matsmältningen. När magen mår bättre är det dags att bygga upp en hälsosam tarmflora genom att öka intaget av kostfiber och goda bakterier. Nedan får du tips på vad du kan göra för att komma till rätta med dysbios.

Stressa mindre

Stress stänger mer eller mindre av matsmältningen, inklusive bildningen av saltsyra. För att minska stress kan du meditera, pyssla, sjunga, djupandas, utföra yoga, motionera, vara i naturen och göra annat som aktiverar vagusnerven. Se till att du är lugn och har en mysig stund när du äter så att matsmältningen stimuleras.

Tugga ordentligt

När du tuggar finfördelas maten och blandas med saliv. Saliv innehåller bland annat enzymer som bryter ner maten. Ju mer du tuggar desto lättare kommer enzymerna åt matens beståndsdelar. Själva tuggandet stimulerar även bildningen av saltsyra i magsäcken.  

Ta tillskott vid måltid

Du kan ge matsmältningen en skjuts på traven genom att ta tillskott i form av matsmältningsenzymer och/eller saltsyra till maten.

Drick något syrligt innan maten

Drick ½ glas vatten med citron eller äppelcidervinäger 20 min innan en måltid för att stimulera produktionen av saltsyra i magen. Drick dock inga stora mängder vatten till maten utan vänta någon timme med att dricka igen efter huvudmåltiderna. Du kan även äta något bittert som rucola, maskros eller bitterörter innan maten, då bittra ämnen stimulerar matsmältningen.

Se över kosten

Dra ner på socker, alkohol och snabba kolhydrater, minska på onyttiga fetter, skräpmat och tillsatser. Öka istället på ovanjordgrönsaker och bra fetter som kokosolja, olivolja och omega-3. Gör ett födoämnesintoleranstest (även kallat matintoleranstest) för att se om det är något födoämne som irriterar din tarm.

Ta en kur med antimikrobiella örter/tillskott 

Ta en kur under 4–6 veckor med örter som neem, oreganoolja, berberin, malört, pau d’arco eller liknande för att motverka skadliga mikroorganismer i tarmen (22). Även kaprylsyra är bra för att motverka dysbios (23).

Fyll på med goda bakterier och kostfibrer

När du mår 90 % bättre i magen är det viktigt att fylla på med goda bakterier och fibrer så att en hälsosam tarmflora kan byggas upp. Ta ett högkvalitativt tillskott med flera olika bakteriestammar och minst 1 miljard bakterier per kapsel eller mer. Öka på kostfiber från grönsaker, frukt, bär, fröer, nötter och baljväxter. Kostfiber göder de goda bakterierna i tarmen så att de trivs och kan föröka sig. Du kan också äta syrade grönsaker (OBS ej pastöriserade) som innehåller goda bakterier och kostfibrer.

 Referenser

1.   de Vos WM., et al. Gut microbiome and health: mechanistic insights. Gut. 2022 May;71(5):1020-1032.
2.       Hofmann AF, Eckmann L. How bile acids confer gut mucosal protection against bacteria. Proc Natl Acad Sci U S A (2006) 103(12):4333–4.
3.       Ostaff MJ, Stange EF, Wehkamp J. Antimicrobial peptides and gut microbiota in homeostasis and pathology. EMBO Mol Med (2013) 5(10):1465–83.
4.       Wilhelmsson, P. (2007). Näringsmedicinska uppslagsboken. 2 uppl., Örtagårdens bokförlag.
5.   Banaszak M., et al. Association between Gut Dysbiosis and the Occurrence of SIBO, LIBO, SIFO and IMO. Microorganisms. 2023 Feb 24;11(3):573.
6.       Jawhara S. Healthy Diet and Lifestyle Improve the Gut Microbiota and Help Combat Fungal Infection. Microorganisms. 2023 Jun 11;11(6):1556.
7.   Chander Roland B., et al. A Prospective Evaluation of Ileocecal Valve Dysfunction and Intestinal Motility Derangements in Small Intestinal Bacterial Overgrowth. Dig Dis Sci. 2017 Dec;62(12):3525-3535.
8.   Roland BC., et al. Low ileocecal valve pressure is significantly associated with small intestinal bacterial overgrowth (SIBO). Dig Dis Sci. 2014 Jun;59(6):1269-77.
9.   Filardo S., et al. The Potential Role of Hypochlorhydria in the Development of Duodenal Dysbiosis: A Preliminary Report. Front Cell Infect Microbiol. 2022 Apr 19;12:854904.
10.   Laine L., et al. Review article: potential gastrointestinal effects of long-term acid suppression with proton pump inhibitors. Aliment Pharmacol Ther. 2000;14(6):651-68.
11.   Brugger D, Windisch WM. Subclinical zinc deficiency impairs pancreatic digestive enzyme activity and digestive capacity of weaned piglets. Br J Nutr. 2016 Aug;116(3):425-33.
12.   Yamaguchi M., et al. Effect of zinc on the acidity of gastric secretion in rats. Toxicol Appl Pharmacol. 1980 Jul;54(3):526-30.
13.   Deloose E., et al. The migrating motor complex: control mechanisms and its role in health and disease. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2012 Mar 27;9(5):271-85.
14.   Pimentel M., et al. Lower frequency of MMC is found in IBS subjects with abnormal lactulose breath test, suggesting bacterial overgrowth. Dig Dis Sci. 2002 Dec;47(12):2639-43.
15.   Ghoshal UC, Gwee KA. Post-infectious IBS, tropical sprue and small intestinal bacterial overgrowth: the missing link. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2017 Jul;14(7):435-441.
16.   Martinez-Medina M., et al. Western diet induces dysbiosis with increased E coli in CEABAC10 mice, alters host barrier function favouring AIEC colonisation. Gut. 2014 Jan;63(1):116-24.
17.   Malesza IJ., et al. High-Fat, Western-Style Diet, Systemic Inflammation, and Gut Microbiota: A Narrative Review. Cells. 2021 Nov 14;10(11):3164.
18.   Engen PA., et al. The Gastrointestinal Microbiome: Alcohol Effects on the Composition of Intestinal Microbiota. Alcohol Res. 2015;37(2):223-36.
19.   Aminzadeh A., et al. Frequency of Candidiasis and Colonization of Candida albicans in Relation to Oral Contraceptive Pills. Iran Red Crescent Med J. 2016 Aug 17;18(10):e38909.
20.   Spinillo A., et al. The impact of oral contraception on vulvovaginal candidiasis. Contraception. 1995 May;51(5):293-7.
21.   Daus AD, Hafez ES. Candida albicans in women. Nurs Res. 1975 Nov-Dec;24(6):430-3.
22.   Chedid V., et al. Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Glob Adv Health Med. 2014 May;3(3):16-24.
23.   Jadhav A., et al. The Dietary Food Components Capric Acid and Caprylic Acid Inhibit Virulence Factors in Candida albicans Through Multitargeting. J Med Food. 2017 Nov;20(11):1083-1090.