Det här är ett gästinlägg skrivet av Samira Jabbar som arbetar som barnmorska på kvinnokliniken HerCare. Hercare är specialister på kvinnohälsa och har hjälpt tusentals kvinnor till ett bättre hormonellt mående.

Hallonbladsté har rekommenderats i årtionden inom örtmedicin till kvinnor i olika stadier av livet. Utöver den goda smaken av hallonbladstet så har man sett många fördelar med hallonbuskens gröna blad, inte minst för den gravida kvinnan där hallonbladste sägs stärka livmodern som kan göra förlossningsvärkarna mer effektiva. Många barnmorskor vittnar om att se ett samband mellan intag av hallonbladste och spontana förlossningar utan interventioner som exempelvis användande av sugklocka.

Vad är hallonbladste?

Gravida kvinnor har i århundraden druckit hallonbladste för att skapa gynnsammare förutsättningar för förlossningen. Det har sedan länge varit känt att den gravida kvinnan ska kunna nyttja teet som en förberedelse inför den stundande förlossningen.

Förutom att hallonbladen frigör oxytocin – ett hormon som signalerar välbehag och lugn, innehåller dessa små gröna blad även en mängd olika vitaminer och mineraler. Några av dessa vitaminer är C-vitamin, järn, E-vitamin, kalcium, A-vitamin, magnesium, mangan och vitamin B-komplex (Parsons, 1999). Både C-vitamin och järn är viktiga komponenter för immunförsvaret och kalcium och A-vitamin bidrar till starkare skelett och har en positiv inverkan på det ofödda barnets utveckling. Fragarin är också ett ämne som finns i hallonblad som ska kunna öka blodflödet i livmodern och därmed stärka muskelfibrerna i livmodern (Parsons, 1999). 

Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda ditt örtte på bästa sätt eller göra det till en Herbal Infusion. Det är viktigt att inte hälla kokande vatten över hallonbladsteet, då oxytocinet kan förstöras. Tips är därför att värma vattnet till ca 60-70 grader.

Oxytocin

Oxytocin tillverkas i vår hjärna och styr en rad livsviktiga funktioner. Det är både ett hormon och en signalsubstans. Vårt kroppsegna oxytocin frisätts bland annat vid beröring men också under en förlossning och har en viktig funktion när det kommer till livmoderns sammandragningar. Oxytocinet styr både styrkan och frekvensen när det kommer till värkarna och har en avgörande roll i hur förlossningens förlopp faller ut (Barnmorskans handläggning vid normal förlossning, kapitel 2 Obstetrisk anatomi och fysiologi s.19-32). Studier visar att oxytocinet även verkar som ett skydd mot stress och rädsla samt ger en ökad smärttröskel (Dencker, 2016). Oxytocin kan också ges i syntetisk form, bland annat ges en injektion på de flesta förlossningskliniker direkt efter födseln för att motverka postpartumblödning (Nordström, 2016). 

Hallonbladste som en förberedelse inför förlossningen

Mycket tyder som sagt på att oxytocin har en avgörande roll under förlossningen, det är därför inte helt ologiskt att hallonbladsteet inverkan på livmoderns muskulatur kan ha en betydelse. Enligt Parsons (1999) finns det en koppling mellan intag av hallonbladste och minskad förekomst av akuta kejsarsnitt, användning av sugklocka och utförande av amniotomi. Man har också kunnat se att teet även kan förkorta öppningsfasen under en förlossning (Parsons, 1999). De substanser som hallonbladsteet innehåller anses inte bara stärka livmoderns muskulatur utan också minska smärtan i eftervärkar. Den sammandragande effekten anses också kunna minska risken för postpartumblödning (Grouber, 2011).

En australiensisk studie från 1999 med 108 deltagare visade att den grupp som drack hallonbladste under graviditeten hade kortare latensfas. Ett annat oväntat fynd var att bland de som drack hallonbladste förekom färre fall av amniotomi, akut kejsarsnitt och sugklocka. Ett år senare upprepades studien med 192 deltagare och då fann man inte att det kortade ner latensfasen utan däremot öppningsfasen med 9,59 minuter. Studien visade inte på att hallonbladste skulle vara skadligt för den gravida eller fostret (Parsons et al., 1999).

Rekommendationen idag är att dricka 1-3 koppar om dagen från vecka 36 + 0 (Simpson, 2001) men som gravid bör du alltid rådgöra med din barnmorska innan du bestämmer dig för att dricka hallonbladste.

I en systematisk bedömning från 2021 studerades 13 studier publicerade mellan 1941 och 2016. Bedömningen av de samlade studierna visade att hallonblad har visat sig ha effekter på djurs och människors glatta muskulatur inklusive livmodern. Bland mänskliga studier finns en studie som visade en kliniskt meningsfull (men icke-statistiskt signifikant) minskning av längden på andra stadiet och förstärkning av förlossningen hos kvinnor som intagit hallonblad, men generellt menar man att det i mänskliga studier inte har visat varken skada eller nytta. Slutsatsen som drogs var att bevisbasen som stöder användningen av hallonblad under graviditeten är svag och ytterligare forskning behövs för att ta itu med frågan om hallonbladens effektivitet. (Bowman et al., 2021).

Mer forskning krävs, men det finns inget som tyder på att hallonbladste ska vara skadligt. De biverkningar man har funnit i studier är att teet har en laxerande effekt och kan vara milt vätskedrivande (Parsons, 1999). Mer omfattande studier krävs för med definitiva riktlinjer. 

Livsmedelsverkets avrådan angående att dricka stora mängder örtteer regelbundet under graviditeten är baserad på att det inte finns tillräcklig forskning som är gjord på ämnet (Livsmedelsverket, 2022).

Notera: Det här blogginlägget är för utbildande syfte. Det är inte till för att diagnostisera, behandla eller bota. Om du har hälsoproblem är det viktigt att diskutera dem med en expert. 

Ordlista:
Eftervärkar: när livmodern drar ihop sig efter förlossningen
Amniotomi: en intervention där det tas hål på fosterhinnorna så att vattnet går
Postpartumblödning: blödning efter förlossningen
Öppningsfas: fasen under en förlossning där livmodertappen börjar öppna sig

  

Referenser

Litteratur:

Barnmorskans handläggning vid normal förlossning, Helena Lindgren, Margareta Rehn, Ingela Wiklund, upplaga 2, 2019

Dencker, A (2016) Omvårdnad för att förebygga långsam förlossningsprogress. I Christensson, K., Dykes, A-K., & Lindgren, H. (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde (s.545). Lund: Studentlitteratur AB.

Nordström, L (2016) Medicinska komplikationer hos kvinnan. I Christensson, K., Dykes, A-K., & Lindgren, H. (Red.), Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde (s.612-619). Lund: Studentlitteratur AB. 

Artiklar:

Gruber CW, O'Brien M. Uterotonic plants and their bioactive constituents. Planta Med. 2011 Feb;77(3):207-20. doi: 10.1055/s-0030-1250317. Epub 2010 Sep 15. PMID: 20845261; PMCID: PMC3407953.

Parsons M, Simpson M, Ponton T. Raspberry leaf and its effect on labour: safety and efficacy. Aust Coll Midwives Inc J. 1999 Sep;12(3):20-5. doi: 10.1016/s1031-170x(99)80008-7. PMID: 10754818.

Simpson M, Parsons M, Greenwood J, Wade K. Raspberry leaf in pregnancy: its safety and efficacy in labor. J Midwifery Womens Health. 2001 Mar-Apr;46(2):51-9. doi: 10.1016/s1526-9523(01)00095-2. PMID: 11370690. 

Webb:
https://fragor.livsmedelsverket.se/org/livsmedelsverket/d/hallonbladste-gravid-4l0y/
 

Gillade du det här blogginlägget?
Tips är då också att läsa inlägget "Hur vi föreberedde oss inför förlossning"