Har du problem med magen i någon form och funderar du över om du har några matintoleranser? I det här blogginlägget går vi in på allt som har med matintoleranser att göra; vad det innebär, hur det kan vara kopplat till olika magproblem och hur ett matintoleranstest kan vara ett verktyg för att läka tarmen. Nedan kommer du upptäcka hur du kan förbättra din hälsa genom att identifiera och hantera matintoleranser.

Vad innebär matintolerans?

Många personer som lider av IBS och magbesvär upplever att vissa livsmedel förvärrar deras symptom, som exempelvis att det ger upphov till svullen mage, magont, förstoppning etc, men även mer difusa symtom som hjärndimma och huvudvärk. Forskning har också visat att det finns en nära koppling mellan läckande tarm och matintoleranser (1). Vid läckande tarm kan osmälta födoämnen passera tarmslemhinnan och irritera immunförsvaret i tarmväggen som då svarar med att producera antikroppar mot födoämnet. 

Matintolerans – vanligt hos personer med IBS

Matintoleranser är vanligare hos IBS-patienter jämfört med den allmänna befolkningen. Vanliga födoämnen som kan orsaka problem för personer med IBS är (2):

• Gluten
• Spannmål med eller utan gluten
• Mejeriprodukter
• Ägg
• Soja
• Baljväxter
• Fröer och nötter
• Nattskatteväxter (tomater, aubergine, paprika och chili)
• Tillsatser
• Jäst och mycotoxiner

På vilket sätt påverkar matintoleranser tarmen?

När tarmslemhinnan mår bra och är intakt är så kallade IgG-antikroppar mot födoämnen minimala i blodet men om tarmslemhinnan är irriterad och mer genomsläpplig än normalt kan osmälta födoämnen passera och irritera immunförsvaret i tarmen. Immunförsvaret uppfattar det osmälta födoämnet som någonting främmande och svarar med att bilda specifika IgG-antikroppar mot födoämnet och mängden IgG-antikropparna i blodet ökar. 

Förhöjda koncentrationer av IgG-antikroppar mot födoämnen ses bland annat hos personer med IBS, astma, hösnuva, eksem och atopisk dermatit. När IBS-patienter får en kost som utesluter alla födoämnen som de har förhöjda IgG-antikroppar mot mildras deras IBS-symtom signifikant (3,4,5,6).

Forskning om matintoleranser hos IBS-patienter

I en studie från 2022 undersöktes halten av specifika IgG-antikroppar mot födoämnen i blodet hos IBS-patienter. IgG-antikroppar mot specifika födoämnen var signifikant högre hos patienter med IBS än hos friska kontroller. Studien visade också att en tredjedel av IBS-patienterna hade låggradig kronisk inflammation och förhöjda värden på zonulin som förknippas med läckande tarm (7).

Risker för personer med SIBO

I en studie på SIBO-patienter hade ca en tredjedel av försökspersonerna förhöjda IgG-antikroppar mot gluten (8). Forskning visar också att personer med autoimmun sjukdom har signifikant förhöjda IgG-antikroppar mot födoämnen jämfört med friska kontroller. Man såg en betydligt starkare reaktion på flera födoämnen hos patienterna jämfört med kontrollerna (9). Det finns också ett samband mellan allergiska symtom som nässelutslag och förhöjda IgG-antikroppar mot födoämnen (10).

Matintoleranstest – om du misstänker intoleranser

Om du misstänker att du har matintoleranser rekommenderas du att göra ett födoämnesintoleranstest. 

Så fungerar ett matintoleranstest 

Födoämnesintoleranstester är ett viktigt verktyg för de som vill identifiera och hantera sina matrelaterade besvär. Genom att mäta halterna ac IgG- och/eller IgA-antikroppar i blodet ger testerna insikter om kroppens reaktioner på specifika livsmedel och kan vara en väg till en mer bekymmersfri och välmående livsstil.

Testar IgG- och/eller IgA-antikroppar

Ett födoämnesintoleranstest mäter närvaron av IgG- och/eller IgA-antikroppar i ditt blod. Dessa antikroppar är kroppens försvar mot främmande ämnen, och i fallet med matintoleranser, mot proteiner i vissa livsmedel som din kropp reagerar negativt på.

Avslöjar dolda allergener

Det som gör födoämnesintoleranstest unika är att de kan upptäcka dolda allergener som inte syns vid vanliga allergitester. Vanliga allergitester fokuserar på att mäta IgE-antikroppar, medan födoämnesintoleranstester analyserar IgG- och/eller IgA-antikroppar. Detta är särskilt värdefullt eftersom matrelaterade besvär, såsom magproblem, ibland kan uppstå flera dagar efter att du ätit ett visst födoämne.

Så går det till:

Blodprovtagning
För att genomföra ett födoämnesintoleranstest behöver du lämna blodprov. Denna procedur är enkel och relativt smärtfri. Blodet som samlas in kommer att användas för att identifiera eventuella IgG- och/eller IgA-antikroppar i ditt blodserum.

Labbanalys
Blodprovet skickas till ett kvalitetssäkrat laboratorium som specialiserar sig på födoämnesintoleranstester. Där analyseras blodprovet noggrant för att identifiera eventuella antikroppar som kan relateras till specifika födoämnesintoleranser.

Resultattolkning
När analysen är klar får du resultaten från ditt test. Dessa resultat kan ge dig värdefull information om vilka födoämnen som kan orsaka oönskade reaktioner i din kropp. Med rätt tolkning kan du anpassa din kost och livsstil för att undvika dessa problematiska livsmedel och förbättra ditt välmående.

Vad ska man göra om man visar sig ha en matintolerans?

När du har identifierat matintoleranser finns det flera saker du kan göra för att hantera dem och förbättra din maghälsa.

Uteslut livsmedlen du är intolerant mot

Om du har genomfört ett matintoleranstest och fått resultat som visar förhöjda IgG-antikroppsnivåer mot specifika livsmedel, är det viktigt att utesluta dessa livsmedel från din kost. Detta kan hjälpa till att minska irritationen i din tarmslemhinna och ger tarmen en chans att läka. Om du inte har genomfört ett test men upplever magbesvär, allergier, hudproblem eller autoimmunitet, överväg att göra ett matintoleranstest för att identifiera de utlösande livsmedlen.

Variera din kost och uteslut vissa livsmedel

En viktig aspekt av att hantera matintoleranser är att variera din kost och undvika att äta samma födoämnen för ofta. Ju oftare du äter ett visst födoämne, desto större är risken att du utvecklar en intolerans mot det. Försök att rotera dina livsmedelsval så gott du kan för att minska risken för att utveckla nya intoleranser. Dessutom är det klokt att undvika livsmedel som socker, alkohol och snabba kolhydrater, eftersom de kan främja tillväxten av ogynnsamma mikroorganismer i tarmen.

Stötta matsmältningen

För att förbättra din matsmältning och underlätta nedbrytningen av födoämnen kan det vara användbart att minska stress och överväga att ta matsmältningsenzymer som hjälper till att bryta ned maten, och/eller saltsyra som tillskott till dina måltider.

Behandla obalans med örter

Om du misstänker att du har en obalans i tarmfloran, även känd som dysbios, kan örttillskott som neem, oreganoolja, berberin, malört, pau d’arco eller liknande vara bra. En kur på 4–6 veckor med dessa örter kan hjälpa till att bekämpa skadliga mikroorganismer i tarmen (11). Även Kaprylsyra är bra för att motverka dysbios (12).

Stöd läkningen av tarmslemhinnan med tillskott

För att stödja läkningsprocessen av din tarmslemhinna kan du överväga tillskott av D-vitamin (13), zink (14) och L-glutamin (15).

Bygg upp en hälsosam tarmflora

När din maghälsa förbättras, är det viktigt att bygga upp en hälsosam tarmflora. Detta kan uppnås genom att öka ditt intag av fibrer och probiotika som främjar goda bakterier i tarmen. 

Notera: Det här blogginlägget är för utbildande syfte. Det är inte till för att diagnostisera, behandla eller bota. Om du har hälsoproblem är det viktigt att diskutera dem med en expert.

 

Referenser

1.   Vita AA, Zwickey H, Bradley R. Associations between food-specific IgG antibodies and intestinal permeability biomarkers. Front Nutr. 2022 Sep 6;9:962093.
2.   Choung RS, Talley NJ. Food Allergy and Intolerance in IBS. Gastroenterol Hepatol (N Y). 2006 Oct;2(10):756-760.
3.   Choung RS, Talley NJ. Food Allergy and Intolerance in IBS. Gastroenterol Hepatol (N Y). 2006 Oct;2(10):756-760.
4.   Drisko J, Bischoff B, Hall M, McCallum R. Treating irritable bowel syndrome with a food elimination diet followed by food challenge and probiotics. J Am Coll Nutr 2006; 25: 514-522
5.   Guo H, Jiang T, Wang J, Chang Y, Guo H, Zhang W. The value of eliminating foods according to food-specific immunoglobulin G antibodies in irritable bowel syndrome with diarrhoea. J Int Med Res 2012; 40: 204-210.
6.   Aydinlar EI, Dikmen PY, Tiftikci A, Saruc M, Aksu M, Gunsoy HG, Tozun N. IgG-based elimination diet in migraine plus irritable bowel syndrome. Headache 2013; 53: 514-525.
7.   Peruhova M, Mihova A, Altankova I, Velikova T. Specific Immunoglobulin E and G to Common Food Antigens and Increased Serum Zonulin in IBS Patients: A Single-Center Bulgarian Study. Antibodies (Basel). 2022 Mar 29;11(2):23.
8.   Riordan SM, McIver CJ, Wakefield D, Duncombe VM, Bolin TD, Thomas MC. Luminal antigliadin antibodies in small intestinal bacterial overgrowth. Am J Gastroenterol. 1997 Aug;92(8):1335-8.
9.   Coucke F. Food intolerance in patients with manifest autoimmunity. Observational study. Autoimmun Rev. 2018 Nov;17(11):1078-1080.
10.   Shakoor Z, AlFaifi A, AlAmro B, AlTawil LN, AlOhaly RY. Prevalence of IgG-mediated food intolerance among patients with allergic symptoms. Ann Saudi Med. 2016 Nov-Dec;36(6):386-390.
11.   Chedid V., et al. Herbal therapy is equivalent to rifaximin for the treatment of small intestinal bacterial overgrowth. Glob Adv Health Med. 2014 May;3(3):16-24.
12.   Jadhav A., et al. The Dietary Food Components Capric Acid and Caprylic Acid Inhibit Virulence Factors in Candida albicans Through Multitargeting. J Med Food. 2017 Nov;20(11):1083-1090.
13.   Eslamian G, Ardehali SH, Hajimohammadebrahim-Ketabforoush M, Vahdat Shariatpanahi Z. Association of intestinal permeability with admission vitamin D deficiency in patients who are critically ill. J Investig Med. 2020 Feb;68(2):397-402.
14.   Chen P., et al. Association of vitamin A and zinc status with altered intestinal permeability: analyses of cohort data from northeastern Brazil. J Health Popul Nutr 21: 309–315, 2003.
15.   Achamrah N., et al. Glutamine and the regulation of intestinal permeability: from bench to bedside. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2017 Jan;20(1):86-91.