Preventivmedel: vad innebär de olika alternativen och hur vet jag vad jag ska välja?

Idag finns det många preventivmedel och preventivmetoder att välja mellan för att förhindra att bli gravid. Det kan kännas som en svår och snårig djungel att veta hur de fungerar och vad som passar just dig. Därför har vi utformat en grundläggande guide till de olika metoderna för att du ska få inblick i vad som finns och hur de fungerar. Att hitta rätt preventivmetod är en personlig resa; vi är här för att hjälpa dig på vägen.


Vad innebär “hormonella preventivmedel” och hur fungerar de?

Hormonella preventivmedel har som uppgift att “stänga ner” eller “störa” kroppens egna könshormoner för att förhindra ägglossning så att inget ägg kan bli befruktat. Hormonella preventivmedel påverkar kroppens egna funktioner oavsett om du upplever biverkningar eller inte. Biverkningarna kan variera från person till person beroende på hur just du påverkas av den sammansättning syntetiska hormoner som finns i den sort hormonellt preventivmedel du använder. Poängen med de flesta hormonella preventivmedel är att stänga ned ägglossningen vilket görs genom att “stänga av” de egna könshormonerna. Könshormonerna östrogen och progesteron styr mycket av vårt mående och hälsa och tillverkas genom just ägglossning. 


En viktig aspekt kring hormonella preventivmedel är att om du inte ägglossar (vilket du inte gör med hormonella preventivmedel) så har du heller ingen mens. Däremot kan du får en så kallad bortfallsblödning vilket är vad du får under dagarna du tar sockerpiller om du äter p-piller. Blödningen påminner om mens men är alltså en bortfallsblödning eftersom du inte haft ägglossning. Du kan även uppleva bortfallsblödningar med de andra hormonella preventivmedel som listas nedan.


Poängen med hormonella preventivmedel är som sagt att förhindra ägglossning. Även med hormonella preventivmedel kan det ske undantag där kroppen lyckas få igenom en egen ägglossning ändå, men det är mer ovanligt än vanligt då de flesta hormonella preventivmedel har väldigt hög säkerhet. 


Vilka typer av hormonella preventivmedel finns det?

Nu när vi har fått en bättre förståelse om hur hormonella preventivmedel fungerar tänkte vi gå igenom de olika alternativ det finns att välja på. Vi börjar med preventivmedel som innehåller de två hormonerna östrogen och gestagen för att sedan avsluta med preventivmedel som endast innehåller hormonet gestagen. 


P-piller

P-piller är ett hormonellt preventivmedel som du tar en gång om dagen i form av en hormontablett. Kombinerade p-piller innehåller östrogen och gestagen som stänger av din ägglossning. Vissa innehåller mer östrogen, andra mer gestagen, därav kan du få olika biverkningar från olika sorters p-piller. När det gäller p-piller är det viktigt att komma ihåg att ta tabletterna vid ungefär samma tidpunkt varje dag för högst möjliga säkerhet. Med p-piller går det att hoppa över bortfallsblödningen genom att fortsätta på en ny karta och strunta i sockertabletterna. Om du börjar blöda ska du sluta äta de hormonbaserade tabletterna och blöda klart, för att sedan börja på en ny karta när bortfallsblödningen är över. Om du precis har börjat ta p-piller brukar det inte gå att hoppa över att blöda eftersom det ofta leder till att man får mellanblödningar istället. 

Att tänka på:

  • Medför ökad risk för blodpropp och ska inte användas ifall man själv eller familjemedlemmar/nära släktingar haft problem med blodproppar, stroke och/eller bröstcancer. P-piller ska också undvikas vid andra allvarliga sjukdomar. Om något av detta stämmer in på dig rekommenderas istället ett östrogenfritt skydd mot graviditet eller något av de hormonfria alternativen.
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Kan minska problem med mensvärk, PMS, PMDS och acne då ägglossning stängs ned.
  • Kan ge biverkningar som till exempel huvudvärk, akne, småblödningar, spända bröst, nedstämdhet, minskad sexlust och illamående.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp.

 

P-ring

P-ring är ett preventivmedel som du själv sätter in i slidan på samma sätt som du sätter in en tampong. När den väl sitter inne i slidan ska den inte kännas alls. Du använder den i tre veckor och tar sedan ut den, tar en veckas uppehåll och sätter sedan in en ny p-ring. Själva ringen är cirka fem centimeter i diameter och består av mjuk, genomskinlig plast. P-ringen innehåller två hormoner, östrogen och gestagen, som bland annat gör så att du inte får någon ägglossning. Samma hormoner finns i p-piller och p-plåster. P-ringen behöver inte sitta i under själva samlaget men behöver däremot sitta på plats större delen av dygnet. P-ringen får nämligen bara vara borttagen i högst tre timmar per dygn för att kunna fungera som en effektiv preventivmetod. 

Att tänka på:

  • Medför ökad risk för blodpropp och ska inte användas ifall man själv eller familjemedlemmar/nära släktingar har haft problem med blodproppar, stroke och/eller bröstcancer. P-ring ska också undvikas vid andra allvarliga sjukdomar. Om något av detta stämmer in på dig rekommenderas istället ett östrogenfritt skydd mot graviditet eller något av de hormonfria alternativen.
  • Är du utan p-ring i mer än tre timmar (per dag) eller om du missar att sätta i den efter de sju dagar utan ring med bortfallsblödning kan du inte längre vara säker på att du är skyddad mot graviditet. Då ska du förutom att sätta in ringen också skydda dig på något annat sätt under den följande veckan (t.ex. kondom).
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Kan minska problem mensvärk och PMS. 
  • Innehåller mindre hormoner jämfört med kombinerade p-piller.
  • Du kan sätta in en ny p-ring direkt efter tre veckor istället för att ha dina dagar utan p-ring om du vill slippa ha en bortfallsblödning varje månad. Om du precis har börjat med p-ringen brukar det inte gå att hoppa över att blöda eftersom det ofta leder till att man får mellanblödningar istället.
  • P-ringen ska inte kastas i soporna eller i toaletten utan sköljas av och lämnas in på Apoteket. Det är viktigt eftersom ringen efter användning fortfarande har ett överskott av hormoner som kommer att påverka vår miljö och djuren i naturen.
  • Kan ge biverkningar som till exempel vaginal svampinfektion, huvudvärk, nedstämdhet, minskad sexlust, smärtsamma blödningar, akne och cystor på äggstockarna, framför allt i början.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 


P-plåster

P-plåster är ett preventivmedel som du sätter på huden. Själva plåstret är cirka fem gånger fem centimeter och är tunt och beigefärgat. P-plåstret innehåller samma syntetiska hormoner som p-piller och p-ring (östrogen och gestagen) och fungerar likadant genom att förhindra ägglossning så att befruktning inte kan genomföras. P-plåster sätts på en skyddad del av huden och ska sitta i en vecka. Det kan sitta var som helst på kroppen utom på brösten eller något ställe där huden är irriterad. När du byter plåster ska du också byta ställe. Plåstret lossnar nästan aldrig av sig själv och du kan leva som vanligt med det. När du har haft plåstret i tre veckor ska du vara utan i en vecka och få din bortfallsblödning. När den fjärde veckan har gått sätter du på ett nytt plåster igen även om du fortfarande blöder.

Att tänka på:

  • Östrogenet i p-plåstret ökar risken för blodpropp och ska inte användas ifall man själv eller familjemedlemmar/nära släktingar har haft problem med blodproppar, stroke och/eller bröstcancer. Risken för blodpropp ökar även om du är kraftigt överviktig eller om du röker stora mängder. P-plåster ska också undvikas vid andra allvarliga sjukdomar som t.ex. tidigare hjärtklaffoperation, pågående akut leversjukdom och sängläge/orörlighet i samband med större operationer. Om något av detta stämmer in på dig rekommenderas istället ett östrogenfritt skydd mot graviditet eller något av de hormonfria alternativen.
  • Du kan fortsätta att sätta på ett nytt plåster efter tre veckor om du vill slippa ha en bortfallsblödning varje månad. För att det ska funka så bra som möjligt ska du helst först ha använt p-plåster som vanligt i två till tre månader. Om du precis har börjat med p-plåstret brukar det inte gå att hoppa över att blöda eftersom det ofta leder till att man får mellanblödningar istället.
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet vid korrekt användning
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Kan minska problem mensvärk och PMS. 
  • P-plåster ska inte kastas i toaletten utan bör lämnas in på Apoteket, alternativt slängas tillsammans med brännbara sopor. Det är viktigt eftersom plåstret efter användning fortfarande har ett överskott av hormoner som kommer att påverka vår miljö och djuren i naturen.
  • Kan ge biverkningar som till exempel vaginal svampinfektion, huvudvärk, nedstämdhet, minskad sexlust, smärtsamma blödningar, akne, cystor på äggstockarna och håravfall, framför allt i början.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 


Mellan- och minipiller

Mellanpiller och minipiller är ett preventivmedel som du tar varje dag i form av en hormontablett. De innehåller hormonet gestagen. Skillnaden mellan dem är att mellanpiller innehåller mer hormon än minipiller och att minipiller måste tas samma tid varje dag medan mellanpiller i de flesta fall inte behöver tas vid samma tid varje dag. Mellanpiller och minipiller gör sekretet i livmoderhalsen segt så att spermierna får svårt att komma in i livmodern. De gör också att slemhinnan inne i livmodern blir tunn så den inte kan ta emot ett befruktat ägg. Mellanpiller gör dessutom att du inte får någon ägglossning. Om du har glömt att ta ditt piller ska du ta det så fort du kommer på det. För mellanpiller får det som högst gå 36 timmar mellan två tabletter. För minipiller får det som högst gå 27 timmar mellan två tabletter.

Att tänka på:

  • Ger ett säkert skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Kan användas om du inte kan använda ett preventivmedel som innehåller östrogen.
  • Kräver att du kommer ihåg att ta en tablett varje dag.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Är ett osäkert skydd om du kräks, har kraftig diarré eller glömmer att ta en tablett.
  • Det är vanligt med oregelbundna blödningar.
  • Kan ge biverkningar som till exempel vaginal svampinfektion, huvudvärk, nedstämdhet, minskad sexlust, smärtsamma blödningar, akne, cystor på äggstockarna och håravfall, framför allt i början.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för du är inte menad att må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av. 

P-stav

P-stav är ett skydd mot graviditet som sätts in under huden på överarmen. Staven är ungefär lika stor som en tändsticka och består av mjuk plast. Den innehåller hormonet gestagen som påverkar slemhinnan i livmodern och sekretet i livmoderhalsen så att du inte blir gravid. Gestagenet gör även att du oftast inte får ägglossning. P-stavarna är effektiva i 3 år, beroende på vilken typ du får, men du kan ta ut den tidigare om du vill. 

Att tänka på:

  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Skyddet verkar i tre år.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Kan användas om du inte kan använda ett preventivmedel som innehåller östrogen.
  • Passar inte om du tycker att det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.
  • Det är vanligt med oregelbundna blödningar.
  • Kan ge biverkningar som till exempel illamående, huvudvärk, nedstämdhet, minskad sexlust, smärtsamma blödningar, akne, cystor på äggstockarna och håravfall, framför allt i början.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du vill sätta in eller ta ut en p-stav.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för du är inte menad att må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av. 

P-spruta

P-spruta är ett skydd mot graviditet och innehåller hormonet gestagen som du får i en spruta var tredje månad. Gestagenet påverkar livmoderslemhinnan och sekretet i livmoderhalsen så att du inte blir gravid. Det gör även att du inte får någon ägglossning. Samma hormon finns i mellan- och minipiller samt p-stav. P-sprutan innehåller dock en mycket högre dos gestagen än till exempel minipiller. Därför räcker det med att ta sprutan var tredje månad. Det är den höga hormondosen som gör att du inte får ägglossning. Normalt får du sprutan i rumpan. 

Att tänka på:

  • Blödningar kan minska eller försvinna helt men det är också vanligt med oregelbundna blödningar.
  • Medför ökad risk för benskörhet när du blir äldre. Den höga hormondosen gör att du riskerar att förlora benmassa
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Behöver bara tänka på att ta en ny spruta var tredje månad.
  • Kan användas om du inte kan använda ett preventivmedel som innehåller östrogen.
  • Hormondosen är väldigt hög.
  • Det kan dröja upp till ett halvår och ibland längre innan ägglossningen kommer igång efter att du har använt p-spruta. Det är därför ingen bra metod om du snabbt vill kunna bli gravid.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du ska få sprutan. 
  • Kan ge biverkningar som till exempel huvudvärk, magbesvär, nedstämdhet, minskad sexlust, illamående, akne, håravfall, hudutslag, ryggsmärtor, kraftlöshet och ömma bröst, framför allt i början.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 

Hormonspiral

Hormonspiralen är några centimeter lång och ser ut som ett T och sätts in i livmodern. Hormonspiralen innehåller hormonet gestagen och påverkar sekretet i livmoderhalsen så att det blir segt och tjockt, vilket gör det svårt för spermier att tränga in i livmodern. Spiralen påverkar även slemhinnan inne i livmodern och gör att den blir tunn och därför inte kan ta emot ett befruktat ägg. Ägglossningen kan också utebli när du använder hormonspiral. Hormonspiraler finns i olika styrkor och i olika storlekar. Hormonspiralen sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare. När spiralen sätts på plats kan det göra ont. Prata med den som sätter in spiralen för att få veta hur länge spiralen skyddar mot graviditet. Det kan variera från tre till sex år. Efter den tiden måste spiralen tas ut eller bytas. Du kan få ta ut hormonspiralen när du vill.

Att tänka på:

  • Den första tiden efter att spiralen sätts in kan du känna av en smärta som liknar mensvärk. Den här mensvärken kan sitta i under några dagar och upp till en vecka eller två. Kontakta den som satte in spiralen om mensvärken inte har gått över två veckor efter att spiralen sattes in.
  • Blödningar kan minska eller försvinna helt men det är också vanligt att få oregelbundna blödningar.
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Skyddet sitter i tre till sex år. 
  • Kan minskar problem med mensvärk.
  • Kan användas om du inte kan använda ett preventivmedel som innehåller östrogen.
  • Passar inte om du tycker att det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.
  • Det kan göra ont när spiralen sätts in.
  • Det finns en väldigt liten risk att hormonspiralen helt eller delvis åker ut ur livmodern och vaginan.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du vill sätta in och ta ut hormonspiralen. 
  • Kan ge biverkningar som till exempel huvudvärk, buksmärta, nedstämdhet, migrän, illamående, bröstsmärtor, minskad sexlust, akne, seborré (hårklåda), blödningsstörningar, spotting, cystor på äggstockarna och inflammation av vaginan.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 


Vilka hormonfria alternativ finns det?

Nu när vi har gått igenom olika hormonella preventivmedel är det dags att vända oss åt de hormonfria preventivmetoderna. En hormonfri preventivmetod innebär att inga syntetiska hormoner tillförs som kan störa den naturliga menscykeln.


Kopparspiral

Kopparspiral är ett sätt att skydda sig mot graviditet som liknar hormonspiralen. Till skillnad från hormonspiralen innehåller dock inte kopparspiralen några hormoner och påverkar därför inte ägglossningen. Kopparspiralen ser ut som ett litet T som innehåller en koppartråd. Istället för hormoner ger den ifrån sig kopparjoner som gör att spermierna inte kan röra sig och hindrar dem från att befrukta ägget. Om spermierna trots allt skulle lyckas ta sig igenom förhindrar även koppar ett befruktat ägg från att fästa vid slemhinnan i livmodern. Kopparspiralen sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare. När spiralen sätts på plats kan det göra ont. Under de första dagarna kan du uppleva smärta som liknar mensvärk. Har du inte mens när spiralen sätts in är det viktigt att du först gör ett graviditetstest. Kopparspiralen bör tas ut eller bytas efter fem år. 


Att tänka på: 

  • Veckorna efter att spiralen har satts in kan du få lite mellanblödningar eller blodblandade flytningar. Ta kontakt med den som satte in spiralen om du fortsätter att ha mellanblödningar efter de första veckorna.
  • Ger ett säkert skydd mot graviditet.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Innehåller inga hormoner vilket kan vara bra om du får biverkningar av det.
  • Skyddet sitter i fem år. 
  • Passar inte om du tycker att det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.
  • Det kan göra ont när spiralen sätts in.
  • Vissa upplever obehag som kan likna menssmärtor efter insättning.
  • Du kan blöda mer och få mer mensvärk.
  • Det finns en väldigt liten risk att kopparspiralen stöts ut under menstruation.
  • Du behöver hjälp av en barnmorska eller läkare när du vill sätta in och ta ut kopparspiralen. 
  • Kan ge biverkningar som till exempel värk, bäckensmärta, huvudvärk, och acne.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 


Pessar

Pessar är ett preventivmedel utan hormoner som används tillsammans med pessargel. Ett pessar är en liten skål av silikon som sätts in i slidan så att den täcker livmodertappen. För att skydda mot graviditet måste du sätta in pessaret innan samlag och använda det tillsammans med pessargel. Pessargel bildar en extra barriär och minskar spermiernas rörlighet. Du sätter själv in pessaret genom att trycka ihop det och sen föra in det i slidan ungefär som en tampong. Ett pessar som sitter rätt och har rätt storlek ska inte kännas. Det finns två olika typer av pessar. Den ena typen är något större och täcker också livmodertappen mer och kallas för vaginalpessar. Ett vaginalpessar kan sitta inne i slidan högst 24 timmar och ett cervixpessar kan sitta i högst 48 timmar. Om du har sex mer än en gång bör du applicera mer spermiehämmande medel (pessargel). Du bör också låta pessaret sitta kvar i minst sex timmar efter sex. När du har tagit ut pessaret tvättar du det med tvål och vatten och sen kan du använda det igen.


Att tänka på:

  • En barnmorska eller gynekolog kan göra en första utprovning för att se till att du har rätt storlek, men det är upp till dig. 
  • Förutom att se till att det sitter som det ska är det också bra att ibland kontrollera att det inte är skadat.
  • Det kan vara bra att låta en barnmorska eller gynekolog kontrollera pessaret efter att du har fött barn, eller om du har gått ner mycket i vikt, för att se till att det har rätt passform. 
  • Ger ett bra skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.
  • Kan användas många gånger.
  • Innehåller inga hormoner vilket kan vara bra om du får biverkningar av det.
  • Det påverkar inte din naturliga fertiliteten.
  • Miljövänligt.
  • Passar inte om du tycker att det känns konstigt eller obehagligt att ha något i kroppen.
  • Du måste planera och sätta in pessaret innan du har samlag.
  • Du kan behöva en del övning innan det går lätt att sätta in.
  • Vissa kvinnor får irritation, allergiska reaktioner och urinvägsinfektioner.
  • Läs bipacksedeln där potentiella biverkningar listas. Om du upplever biverkningar och de inte försvunnit efter två till tre månader kan du byta till någon annan typ av preventivmetod för det är inte meningen att du ska må dåligt. Det viktigaste är att du hittar en metod du mår bra av så testa dig fram och känn in din kropp. 

Fertilitetsförståelse

Fertilitetsförståelse handlar om att lära känna sin kropp och hur den kvinnliga biologin fungerar för att kunna tracka sin cykel och lära sig avgöra när under månaden man är fertil. För att göra detta finns flera olika metoder, sammantaget är dessa: att mäta basal kroppstemperatur dagligen, tracka sitt sekret, känna på cervix och analysera andra förändringar/symtom i kroppen under menscykelns faser i form av humör, energi, fysiska symtom med mera. För att använda fertilitetsförståelse som en säker metod för att veta när man kan bli gravid och välja att skydda sig de dagarna är det mest effektivt att kombinera metoderna. 

Vad innebär “det fertila fönstret” och “säkra perioder”?

För att förstå fertilitetsförståelse och de olika metoderna måste vi förstå menscykeln, ägglossning och när vi är fertila under cykeln. Du kan endast bli gravid ca 6 dagar per cykel, detta kallas “det fertila fönstret”. Det fertila fönstret är “öppet” från ca 5 dagar innan ägglossning och under ägglossning (1 dygn). Spermier kan överleva ca 5 dagar inne i slidan, därför är ditt fertila fönster alltså öppet från 5 dagar innan ägglossning och dygnet under ägglossningen. De här ca 6 dagarna är du fertil och kan bli gravid. Om du vill undvika graviditet är det dessa dagar du ska skydda dig under samlag med exempelvis kondom. Då det fertila fönstret inte alltid sker under exakt samma dagar i menscykeln är det bra att ta höjd för 7-10 dagar oavsett hur noga du trackat cykeln. 


“Säkra perioder” är resterande dagar av menscykeln, det vill säga de delar av menscykeln då du inte är fertil. Den “säkra perioden” slutar alltså ca fem dagar före ägglossningen om du har helt regelbunden mens och börjar igen några dagar efter ägglossning, när ägget inte längre kan bli befruktat av en spermie. Även om du har regelbunden mens kan det hända att din ägglossning är oregelbunden och sker på olika dagar i olika cykler. Ägglossningen sker nämligen inte på en bestämd tid baserat på mensen utan ungefär fjorton dagar innan nästa mens kommer. Det är med andra ord ägglossningen som styr när mensen kommer och inte tvärtom. Ju mer oregelbunden mens du har desto mer riskabelt är det att lita på “säkra perioder”.


Den säkra perioden efter ägglossningen kan fastställas genom att kontrollera sin kroppstemperatur som ska stiga ungefär en halv grad på grund av gulkroppshormonet progesteron som produceras efter ägglossningen. Det går också att lära sig att känna igen det sekret som livmoderhalsen producerar under den fertila perioden. Slidsekretet förändras under menscykeln och genom att studera sitt sekret kan man lära sig när man har ägglossning. 


Billingsmetoden

Billingsmetoden kallas den metod där du lär dig vilka dagar under menscykeln du är fertil genom att studera ditt fertila sekret. 


Justissemetoden

Justissemetoden är innebär att man dagligen kartlägger tre biomarkörer för att kunna avgöra när man är fertil och inte. Dessa markörer är förändringar i slidsekret, mätning av basal kroppstemperatur och att känna på livmodertappen. Man tar även hänsyn till andra cykliska förändringar och symtom. Genom att kartlägga alla dessa markörer får man en daglig status på sin fertilitet baserat på din kropp. Med Jusstissemetoden behöver du inte ha en regelbunden cykel eftersom den utgår från din dagliga status. 


Natural Cycles 

Natural Cycles är en metod som utgår från daglig mätning av basal kroppstemperatur. Med natural cycles mäter och registrerar du din basala kroppstemperatur varje dag i en app. Du kan även registrera andra cykliska förändringar. Utifrån din kroppstemperatur kan appen sedan förutspå när du är fertil nästa gång och när dina “säkra perioder” äger rum. För att metoden ska vara helt effektiv är det viktigt att mäta kroppstemperatur vid samma tid när man vaknar varje morgon och att appen får mycket data för att ha tillräckligt underlag för att kunna göra en framtidsbedömning. Ju mindre data appen fått desto färre “säkra dagar” kommer den kunna visa. 

Att tänka på:

  • Metoderna under fertilitetsförståelse ger ett bra skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Du får bäst skydd om du kombinerar de olika sätten att läsa av kroppen. 
  • Påverkar inte din naturliga fertilitet.
  • Det är hormonfritt och utan biverkningar.
  • Många upplever det positivt att få en ökad kunskap om sin menscykel och kropp.
  • Det är ett osäkert skydd om du inte har god kännedom om din kropp och behärskar metoden på rätt sätt.
  • Kan ta tid att lära sig metoderna.
  • Kräver planering, disciplin och noggrannhet. 
  • Kan vara en svår och osäker metod om du har oregelbunden mens.
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.


Övriga metoder

Avbrutet samlag

Avbrutet samlag är precis vad det låter som, att penisen dras ur slidan innan utlösningen är på väg. På så sätt undviker man att spermier kommer in i slidan. Avbrutet samlag är inte ett helt säkert skydd mot graviditet eftersom metoden går ut på att du måste reagera i rätt tillfälle, vilket inte alltid är helt lätt. Dessutom kan det ibland komma spermier redan innan utlösningen kommer, i den så kallade försatsen. Det kan också under en viss tid finnas kvar spermier i urinröret från en tidigare utlösning vilket kan leda till graviditet om du har ett nytt samlag efteråt. Om utlösningen kommer nära slidans öppning finns det även en chans att spermierna letar sig in i slidan till livmodern.



Sterilisering

Sterilisering är en operation som gör att du helt tar bort möjligheterna att bli gravid (eller för män att kunna göra någon gravid). Ingreppet innebär att vägen för äggceller respektive sädesceller blockeras så att befruktning inte kan ske. Du måste därför vara helt säker på din sak innan du steriliserar dig. Sterilisering av en man är ett mycket enklare ingrepp än sterilisering av en kvinna. Du måste vara minst 25 år för att få sterilisera dig.

Att tänka på:

  • Metoden är säker om du vet att du aldrig vill ha barn eller att du inte vill ha fler barn.
  • Hormonfri metod utan biverkningar.
  • Det är svårt och komplicerat att ångra sig och det är inte säkert att det går. 
  • Ger inte skydd mot könssjukdomar.


Kondom/femidom

Kondom är det preventivmedel som också ger skydd mot könssjukdomar. Därför rekommenderas att använda kondom även om du använder en annan preventivmetod om du är med en ny sexuell partner. En kondom för män rullas ut över den erigerade penisen. Femidomen, motsvarigheten för kvinnor, fungerar på ett liknande sätt. Den förs in i slidan där den bildar en tunn, glidmedelsbehandlad barriär som hindrar spermierna från att nå livmoderhalsen. Kondom och femidom skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar och kräver inga hormoner eller andra preventivmetoder för att fungera. För att de ska skydda mot könssjukdomar och graviditet är det viktigt att den är på under hela tiden du har samlag och varje gång du har samlag. 

Att tänka på:

  • Om en kondom eller femidom skulle gå sönder eller halka av finns akutpreventivmedel att använda inom tre till fem dygn, för att undvika graviditet. Du kan hitta akut p-piller på apotek. 
  • Ger ett bra skydd mot graviditet vid korrekt användning.
  • Ger skydd mot könssjukdomar.
  • Lätt att få tag på.


Det som är rätt för någon annan behöver inte vara rätt för dig

Preventivmetod är ett högst personligt val. Det är väldigt viktigt att du sätter dig in i hur preventivmetoden du vill testa fungerar, vilka risker och biverkningar som finns och hur du kan se till att använda metoden på rätt sätt. Det som är rätt för en person är inte rätt för alla. Vi hoppas att guiden ger en grundläggande förståelse så att du ska kunna ta ett informerat beslut som känns rätt för just din kropp. Kom ihåg att du alltid kan byta metod om något inte känns bra.