Bli fri från PMDS genom livsstilsförändringar

Idag delar vi Malins berättelse med PMS/PMDS (Premenstruellt dysforiskt syndrom). Malin delar med sig av sin resa med PMDS från det att hon var tretton år till hur hon tjugotvå år senare äntligen blev fri. Du kommer att få ta del av praktiska tips från Malins egen resa och hur hon förändrat delar av sin livsstil för att bli fri från hennes svåra PMDS.

Hur har din resa med PMDS sett ut?

Min resa har varit lång och snårig. Jag har lidit av PMS/PMDS sedan jag fick min första mens när jag var tretton år. Mina symtom normaliserades av min omgivning, både av familj och vården. Det gjorde att det tog arton år innan jag blev diagnostiserad och ytterligare fyra år tills jag var fri från PMDS.

Symtom vid PMDS

Första gången jag tog upp min problematik var på ungdomsmottagningen när jag var fjorton år gammal. Barnmorskan menade att p-piller skulle hjälpa mig, så jag fick mini-piller utskrivet. Mina besvär inte bara kvarstod utan förvärrades kommande år med mini-piller. Under hela fas tre (ibland även under fas 1) fick jag svår ångest, tappade livslusten, huvudvärk, humörsvängningar, orkeslöshet och ville avsluta min relation. Det som erbjöds från vården var att byta p-pillersort för att dämpa mina symtom. 

Vid arton års ålder sökte jag åter hjälp hos vården på grund av det depressiva mönstret och den återkommande ångesten. Jag önskade att få träffa en terapeaut men då väntetiden var lång, skrev läkaren ut starka sömntabletter, trots att jag inte hade sömnproblem. Sömntabletterna gav svåra biverkningar som hallucinationer och tunnelseende. Efter knappt en vecka valde jag att avsluta den medicinska behandlingen, då det påverkade både mitt mående, arbete och min relation i så stor utsträckning. Jag fick efter många veckors väntan träffa terapeauten. Resultatet blev inte vad jag förväntade mig då hon försökte övertyga mig om att hänge mig till religiös tro. Jag avslutade den samtalskontakten och tappade tillit till min vårdcentral.

PMDS och graviditet

Ett år senare tog jag återigen upp mina svåra symtom med min barnmorska och ännu en gång blev jag rekommenderad att byta p-piller. I samband med bytet blev jag gravid med min dotter. Jag hade aldrig mått så bra psykiskt som jag gjorde under min graviditet. När min dotter var född och mensen kom igång igen, upplevde jag att mensvärken och blödningsmängden var lindrigare än tidigare men att PMDS kvarstod. Jag misstänkte att jag led av en lindrig förlossningsdepression och tog upp det med min barnmorska som hänvisade mig till samma terapeaut som senast. När jag väl började med preventivmedel igen efter graviditeten testade jag flera hormonella preventivmedel som skulle verka “lokalt”, som p-plåster, p-ring och tillslut kopparspiral. Alla gav mig fruktansvärda biverkningar.

PMDS och utbrändhet

När jag var trettioett år och på väg att bränna ut mig för andra gången på kort tid, uppsökte jag återigen en barnmorska. Jag kopplade ihop delar av mitt dåliga mående med kopparspiralen jag då hade, men hon förnekade att det fanns ett samband. Däremot konstaterades det för första gången att jag led av PMDS. Som behandling för PMDS fick jag antidepressiva tabletter utskrivna att ta under fas tre. Tabletterna hjälpte i viss mån, men långtifrån mot alla symptom. De hade dessutom flera biverkningar. Jag tappade all min sexlust och det var omöjligt för mig att få orgasm.

Jag var även avtrubbad och likgiltig och valde till slut att sluta äta dem. Innerst inne visste jag att det min kropp behövde var tid till vila och återhämtning. Det här var startskottet på min resa mot välmående på naturlig väg.

Har du gjort några förändringar i din livsstil som förbättrat din PMDS?

Jag hade lyckan att bli rekommenderad till en stressrehabiliteringsklinik. Där fick jag uppleva hur kraftfull naturmedicin är, vilken roll kosten har för vårt mående, hur stress skapar enorma obalanser och hur viktigt det är att andas rätt. Under samma period fann jag Jenny Koos och insåg hur preventivmedel kan ställa till det för kroppen. Jag beslutade mig för att ta ut min kopparspiral. För första gången blev jag inte ifrågasatt eller förnekad, utan fick hjälp att ta ut den och blev rekommenderad pessar. Att ta ut kopparspiralen blev början på min läkningsprocess. Jag djupdök i hormonhälsa och hur jag kunde stötta kroppen på bästa sätt genom min livsstil. En stor insikt under min resa har varit förståelsen för hur kroppen är en helhet där alla delar i vår livsstil påverkar oss.

Näring och PMDS

I början av min läkningsprocess fokuserade jag mycket på att äta näringsrik mat i form av mycket frukt och grönt, surkål som innehåller probiotika och jag uteslöt halvfabrikat och snabbmat. Jag stöttade också kroppen med kosttillskott. Efter förändringarna i min livsstil kunde jag sakta men säkert känna att kroppen började ta upp näring igen. Samtidigt gav jag mig själv mer utrymme för återhämtning i min vardag och upplevde hur stressnivåerna minskade. Dock kvarstod ångest och PMDS.

Vartefter slutade jag äta socker för att få ordning på mitt blodsocker. Jag slutade dricka alkohol, sedan slutade jag med gluten och började använda flourfri tandkräm. Vid den här tiden skrev Jenny Koos ett inlägg om kaffe och hur det påverkar menscykeln. Jag kände mig träffad och tog beslutet att sluta dricka kaffe. Det dröjde inte lång tid innan all min mensvärk försvann och det bästa av allt, jag kände inte längre någon nedstämdhet, irritation eller andra symtom av PMDS. Jag tror att allt sammantaget har lett till att jag blev av med PMDS. Det som blev mest avgörande för mig var att sluta med koffein. Skulle jag ge enbart ett råd till den som lider av PMDS är det att sluta med all form av koffein.

Vad skulle du ge för tips till någon med PMDS?

Lär dig lita på din kropp och lyssna på signalerna den ger dig. Det är lätt att köra över sig själv i samhället vi lever i idag eftersom våra symtom ofta normaliserats. Till dig som lider av PMDS – det finns verktyg i din livsstil som kan hjälpa dig att må bättre. Du är inte ensam i din resa och det finns alternativ hjälp att få. PMDS är inte ett normaltillstånd utan är i allra högsta grad något man kan bli fri från. Jag vet, eftersom jag gått igenom det själv.